Är det helvetet att inte veta om man lever eller är död. Allt ska tydligen vara ett tecken på att allt är styrt, Jag gick hela dagen igår och fick uppenbarelser om att hela tillvaron var styrd, man kan inte leva eller dö, Jag försöker vara mänsklig med det allvarligaste av saker dyker alltid upp.
Synd det kan vara…
Allt kan förändras på en gång, timing funkar väl så.
Jag springer ifrån mitt liv utan att vara medveten om det. Vad är meningen med att leva.
Jag har många historier att berätta men inget som kommer fram.
Jag vill berätta om himmel, jord och helvete.
Har vi ett eget medvetande eller lever vi en lögn?
Känner vi? Är det allt som behövs?
Det vi är kan väl bara beskrivas som människor, eller har vi något mer att erbjuda?
Jag tycker vi ska få leva våra liv i harmoni.
Ska illusionen bara finnas för ett krig mellan gott och ont existera.
Jag har gett upp livet, för mig är gnistan borta, den är bruten.
Allt är borta.
För att hålla på min integritet är jag här, Jag blir hotad av det onda och driven av det goda till att skriva det här, kanske mina sista ord, Jag vet inte hur världen ser ut, eller hur mycket som är sant.
Men jag har hopp, hopp om att vi kan vara mer än vi är tillåtna. Skapa en friare värld.
Den grå världen vi lever i är inte tillräcklig.
Händer allting vi vill på ett annat plan, är det djupet av människan?
Ska det ge oss tröst eller sorg? Eller kan handling skapa regnbågens färger.
Jag kan inte vara säker, men jag känner att vi är hopplöst utan kontroll.
Vi är rädda för att ta ett steg vi inte får ta, Jag är rädd för att leva, Jag har redan försökt att ta dem stegen jag inte får ta. Jag är inte säker på nästa steg eller om jag kan uppfatta det på rätt sätt.
Men jag vet att jag vill vara fri.
Jag vill bli fri från allt hat. Fri att göra vad jag vill. Fri att skapa trygghet och värme, tyvärr finns inte det för mig. Livet passerar mig och jag och styrkan finns inte för att säga det jag vill, att göra det jag kan göra. Nu vill jag sova, och drömma om bättre dagar.
Författare: Anonym