Ett skott avlossades intill stugan som de fyra ungdomarna har hyrt för veckan. Allihop tittade ut genom fönstret mot sjön. Såg ingenting. Axel gick ut för att kolla. Mörkret började att komma och man kunde se solen gå ner bakom träden. Han tittade ut mot skogen. Men kunde inte se något. Väldigt svårt att se i det skumma ljuset. Hörde något knaka till i skogen. Axel hajade till. Kompisarna skrek åt han att komma in. Axel kollade bort mot stugan som låg närmast. 200 meter bort efter sjön. En lampa var tänd i den lilla stugan. Flämtade till i gardinen kunde han se.
Han gick in igen. Stängde dörren efter sig. Skakade på huvudet, som visade att det inte var något därute. Sen avlossade det ett skott till. Nu var det plötsligt närmare. Slog till en tunna utanför. Alla stod upp nu och tittade ut. Axel, Jennifer, Brita och Vincent. Nu gick Vincent ut som är något större än vad Axel är. Skakade lite på väg ut. En uggla hördes ute nu. Vattnet från det lilla vattenfallet kunde man höra nu. Otäckt tyst ute. Vincent vände sig om mot dörren kollade bakom sig för att vara säker på att ingen följde honom in.
”Vad är det som händer därute igentligen, skriker Jennifer skräckslagen.”
”Det kan ju vara något annat, behöver ju inte vara gevär skott som hörs, säger Vincent.”
Nu hördes det igen. Vincent stannade upp precis när han skulle stänga dörren. Kollade ner och får se blod komma ut från bröstet. Faller ner på knä och sedan framåt på golvet vid dörren. Alla skriker, Axel springer till dörren. Smäller igen den och tar tag i Vincent som ligger blodig på golvet. Drar han till soffan, i hopp om att han fortfarande lever. Men livet har slocknat. Där ligger nu på vardagsrumsmattan än kropp, ingen Vincent. Brita sätter sig upp i soffan och skakar av rädsla. Jennifer försöker lugna henne och lägger en filt över henne. Men Jennifer skakar nästan lika mycket hon.
Axel sitter med ryggen mot den senapsgula fåtöljen. Händerna för ansiktet, en klump i halsen. En liten tår dalar ner för kinden. Vincent har han känt sedan förskolan. Har varit vänner i drygt 20 år. Han drar alla fingrar igenom sitt mörkbruna hår. Ställer sig upp och går emot fönstret och tittar ut. Någon måste vara där ute i mörkret. Ser ingen. Tittar ute på sjön och nu är det bara månskenet som lyser. Nu var det otäckt tyst igen. I hela huset och även kunde man inte höra något ute.
I månskenet såg Axel något i vattnet. En båt på väg hit ifrån skogen på andra sidan. En liten eka men en man med en mask på sig tycker han i alla fall. Han har svårt att se i mörkret.
”En eka på väg hit ifrån skogen på andra sidan. Personen verkar ha en mask på sig också”, säger Axel.
”Va, skriker Jennifer” och tittar ut genom fönstret. ”Jag ser ingen, ialla fall.”
”Han var ju där alldeles nyss, säger Axel”
Helt plötsligt bankar det på dörren. Alla skvätter till och tittar på alla, om vem som ska gå och öppna. Men ingen rör sig. Alla är paralyserade. Bankade igen. Axel går sakta fram till dörren. Frågar vem som är där. Ingen svarar. Han är på väg att öppna. Jennifer slår till han på armen. Viftar med armarna och viskar att han inte ska öppna dörren. Han öppnar dörren ändå. Ingen är där. Stänger dörren.
Brita skriker!! ”Det är någon där i fönstret som tittade på oss”.
”Vart då, säger de bägge två i kör!!”
Alla tittar ut genom fönstret. Ingen är där. Brita sitter kvar i lädersoffan med filten kring sig och gråter lite och skakar.
”Det är han i masken. Som sköt Vincent, säger Axel.” Nu bankar det igen på dörren. Men denna gång är det ingen som rör sig. Ingen går fram emot dörren. Fönstret bredvid dörren tittar det fram en man i en clownmask. Mannen visar att han har ett gevär med sig. Alla står nu tillsammans och varandra i händerna. Ingen vet vad som kommer härnäst. Mannen knäcker fönstret med geväret med ett par försök. Nu springer dom därifrån. Först in i köket. Brita letar efter en kniv för att kunna stoppa mannen så gott hon kunde. Axel hittar en kötthammare, Jennifer hittar en liten yxa i ett utav utdragslådorna. Inne i vardagsrummet kan man höra mannen försöka ta sig igenom fönstret. Det smäller och glas som slår emot golvet. Det finns en trappa i mellan köket och vardagsrummet. Men nu var han inne i huset. Brita gömmer sig bakom ett vitrinskåp. Axel står mitt i köket med hammaren i handen för att drämma till clownen när han kommer in. Jennifer gömmer sig nere på golvet bakom köksbordet. Smygande steg hörs inne från vardagsrummet. Axel ser clownmasken på väg in. Axel tittar på Brita, nickar åt henne. Axel slänger iväg hammaren, men missar. Siktar geväret och avlossar ett skott. Träffar Axel med ett rejält skott på nära håll rätt i bröstet. Axel flyger in i väggen. Mannen ser inte Brita som smyger sig fram och hugger mannen i nacken med tre snabba hugg. Mannen vänder sig om för att försöka skjuta med det lilla liv han har kvar då ställer sig Jennifer upp bakom bordet och kastar yxan som träffar mitt i pannan. Blodet rinner ner och färgar mer röd än vit.
Brita och Jennifer springer ut till bilen. Skriker i däcken från stugan. Brita tar upp mobilen och ringer till SOS och säger vad som har hänt. Polis och ambulans är påväg till stugan i mattarbodum.
Möter polisen efter ett tag men kollar bara i backspegeln och ser sirenerna. Lättad över att vara därifrån. Aldrig mer återvända.