Tankar om universum
Den stjärnbeströdda natthimlen breder ut sig som ett gigantiskt täcke över Virgo där han ligger i gräset och blickar upp på stjärnorna med stor beundran. Han brukar göra detta så ofta han har möjlighet. Under hela sitt liv som nu närmade sig halva levnadstiden har han ofta funderat mycket över universums mysterier och om det finns intelligent liv där ute i rymden någonstans.
När vädret tillät kunde han ligga i timmar på marken och skåda ut bland stjärnorna. Detta är en kväll som är perfekt för ändamålet.
Han funderar på om det kanske finns varelser på någon annan planet långt därute som just nu också tittar upp mot stjärnorna och funderar på om det finns liv därute?
Han funderar på om de i så fall också har drömmar och funderingar över sitt liv och dess mysterier liknande Virgos egna liv? Han funderar också på vilka förutsättningar dessa eventuella varelser kan tänkas ha? Har de kommit längre än oss i den tekniska utvecklingen eller var de en civilisation som befann sig i början av utveckling? Han funderade på varför man inte hade lyckats fånga upp signaler från intelligenta civilisationer i universum under alla de år man letat. Stora radioteleskop är konstant aktiva och söker efter signaler som kunde tolkas som artificiella. Endera finns det inga fler intelligenta civilisationer på andra planeter eller så befinner de sig så långt bort att signalerna inte hunnit komma fram än tänkte Virgo. Om en civilisation befinner sig tusentals ljusår bort tar det ju tusentals år innan ett eventuellt meddelande når fram tänkte han. Inget kan ju överskrida ljushastigheten. Eller också har det eventuella meddelandet kanske bara kommit halvvägs beroende på när det skickades och ytterligare hundra tals år kanske återstod innan det skulle komma fram. Det kanske rent av kryllar av radiomeddelanden från intelligenta civilisationer där ute som ännu inte nått fram till någon som kan avläsa dem tänkte Virgo. En lite sorglig tanke men fullt möjlig tänkte han. Men Virgo var säker på att det finns civilisationer där ute bland de miljarder galaxer som i sin tur består av miljarder stjärnor varav de flesta av dem antagligen har ett planetsystem. Han är känner sig säker på att det åtminstone på någon av alla dessa planeter borde det ha utvecklats intelligent liv till den grad att de kunde fundera på universums gåtor på samma sätt som Virgo och att de också spekulerar i frågan om det fanns liv utanför deras egen planet.
Tiden rann iväg och Virgo kände att det var dags att resa sig från marken och gå hem till sin bostad innan kvällen blev för sen.
Han var nöjd med kvällen och natthimlen hade som vanligt varit fantastisk. Snart skulle två av de fyra månar som kretsade runt Virgos värld stiga upp ovanför horisonten och lysa upp landskapet och natthimlen med sitt reflekterade stjärnljus. Virgo reste sig upp och började gå hemåt.
Författare: Lars Nýhlen