Sex på teatern
Om jag har tänkt tanken på att ha sex med dig, eller någon i ensemblen?
Oh, jag har tänkt på att ha sex med både dig och Alexander. Med dig har jag tänkt mig det på en stol. I ditt knä framför en spegel på ett sminkbord. Kanske i en loge eller i ett av sovrummen i de gamla vackra slotten vi besöker. Med Alexander skulle det vara på ett golv. Förmodligen bakifrån och jag liggandes på mage. Kanske i logen på Ystad teater. Liten och ljus med trägolv, opersonligt men ändå tryggt. Så att han får känna sig dominant och får utlopp för sin frustration, och jag får njuta utan att bli personligt engagerad. Med dig skulle jag vilja omslutas av din doft och dina armar. Jag kanske hellre vill ha en kram. Gömma mig i dina armar och din doft. En ljuv drog och mörker som skyddar mot världen och alla intryck. Dina händer som är på en gång runda, mjuka, valkiga och vassa.
Tid med dig
Om jag skulle skriva för min egen njutnings skull, då skulle allt handla om dig. Det är det enda som är spännande nog. Som är intressant nog att skriva ned. För jag förstår dig inte, du går hela tiden ifrån mig när jag vill prata. När jag vill få chansen till något. Till tid med dig bara helt enkelt. Jag vet inte än vad jag ska göra med den tiden, men jag måste få den. För utan den kan iallafall ingenting hända. Det är som att avstå från att köpa en lott med motivationen “jag vinner ändå aldrig”, nej det är klart att du inte gör om du inte ens köper en lott. Det är första steget.
Men du ser mig
Men du ser mig. Jag vet att du gör det. Jag känner din närvaro och du känner väl min. Jag dras till dig som en magnet. När vi är i samma rum säger min impuls att jag vill vara nära dig. Jag vill gå till dig. Hellre än till de andra. Jag väljer dig.
Men jag har svårt att se dig i ögonen. När jag vågar ser jag att dem är vackra. Ljusa.
Jag vill veta mer om dig men jag får aldrig chansen.
Författare: Efea