Sally

Michelle / Max – Middag 

-Det här är verkligen inte likt Sally, sa Michelle och tittade över bordet på sin bror Max med sina mörka ögon. 

-Nej, jag vet! Det måste ha hänt något, sa Max oroligt medan han tittade på sin tallrik som var helt orörd.

Han tänkte på sin älskade Sally, dem var tillsammans i nästan ett helt år men ändå fick inte Max veta vad som gjorde att Sally blev deprimerad.

-Sally varken svarar eller pratar med någon verkar det som, sa Michelle.

-Nej, jag vet! Vad ska jag göra? Hon måste förstå att vi är oroliga för henne. Hon vet ju att jag finns för henne oavsett vad som än händer, viskade stackars hjälplösa Max. 

-Det är inte lätt att säga det men du kanske ska ge henne lite tid att låta henne få komma till dig om hon vill ha hjälp. 

Mamma / Pappa – Hemma hos Sally

-Hej älskling, sa pappa till mamma som stod inne i köket och gjorde iordning middag till familjen. Pappa gick fram till mamma och gav henne en lätt puss på kinden.

-Hej! Gick det bra på jobbet? Frågade hon och kollade upp på pappa som var nästan ett huvud längre än mamma. 

-Det är mycket att göra, jag måste tyvärr jobba över imorgon. Jag vill gärna få allt klart så fort som möjligt, sa pappa. 

-Det förstår jag. Jag kan spara lite mat åt dig som du kan äta när du kommer hem, sa mamma omtänksamt.

-Nej, nej, det behövs inte. Jag kan handla något på vägen för jag vet inte när jag kommer hem, sa pappa. 

*riiing riiing* 

– Jag kan svara, gör färdigt maten du, sa pappa när han såg att mamma tänkte gå ifrån spisen som hade plattorna fulla med både kastruller och stekpannor. 

Pappa / Läraren – Hemma hos Sally

-Hej! Svarade pappa i luren när han tog upp telefonen och placerade den vid sitt öra.

-Hej, det här är Sallys lärare, hördes det i luren på andra sidan. Jag skulle vilja prata lite om din dotter. Har du tid en stund?

-Ja, absolut, det är ingen fara. Har det hänt något?

-Det var just det jag tänkte fråga er om. Sally är inte med sina kompisar längre och har fått sämre provresultat och verkar inte riktigt hänga med på lektionerna. Jag tänkte kolla om det kan har hänt något? 

-Jag har jobbat mycket på sista tiden så jag har inte riktigt haft koll på henne men jag ska försöka prata med Sally. Vi återkommer till dig när vi har hört något. 

-Det låter jättebra, tack så mycket. 

Mamma / Pappa – Hemma hos Sally

-Älskling, det var Sallys lärare som ringde, vet du om Sally är hemma? Frågade pappa efter att han hade lagt på luren och gick in i köket igen.

-Hon är nog inne på sitt rum, jag försökte prata med henne när hon kom hem men hon gick direkt till sitt rum, svarade mamma. Varför undrar du?

Pappa berättade vad han och Sallys lärare hade pratat om.

-Oj, det var inte bra, jag hoppas det inte är något allvarligt som kan ha hänt. Jag går upp och pratar med Sally, sa mamma. Maten är klar, du kan väl duka under tiden?

-Visst, det kan jag göra.

Mamma gick upp på övervåningen för att se om Sally var på sitt rum.

*Knack knack*

Det kom inget svar från rummet på andra sidan dörren. Mamma öppnade dörren försiktigt och kikade in men hennes enda dotter var inte där inne. Mamma rusade ner till köket igen.

-Hon är inte där, sa hon förskräckt. Hon kom ju hem ifrån skolan, jag såg ju det.

-Lugn, hon gick väl ut igen, hon kommer nog snart hem ska du se, sa pappa lugnt. Vi kan vänta med middagen tills hon kommer hem. 

Pappa var en person som alltid var lugn och såg alla problem som positivt för han visste att allt alltid går att lösa. Det som var olikt pappa nu var att han jobbade ovanligt mycket och tillbringade sin tid med familjen väldigt lite. 

Efter två timmar hade Sally fortfarande inte kommit hem. Mamma började bli riktigt orolig. 

-Vi måste ringa polisen sa hon. Jag har ringt till Max, alla Sallys kompisar och dem har inte sett henne sen skolan och jag har även ringt till alla i vår släkt som vi brukar träffa men ingen vet var hon är. Sally svarar inte på mobilen, den är avstängd, sa mamma. 

Pappa kunde inte hindra mamma från att anmäla Sally försvunnen även om det bara hade gått några timmar. 

Sally tänker: 

Jag är riktigt arg på mamma som inte märker att pappa har blivit en annan person de senaste veckorna. Jag var bara tvungen att gå hemifrån utan att ens säga något till mamma och pappa, annars skulle mamma fråga ut mig om vas som egentligen hade hänt och det här har inget med mig att göra, det får pappa ta itu med mamma. Deras problem och inte mitt. 

Jag visste inte vem jag skulle vända mig till men så kom jag och tänka på min farfar som alltid har stått mig nära. Vi är lika på många sätt. Vi är som våra egna spegelbilder inombords. Farfar bor ju inte långt ifrån oss och det ar 20 minuter att gå hem till honom genom skogsstigen så jag bestämde mig för att gå dit och prata med honom. 

Nu orkar jag inte ha den här stora hemligheten för mig själv och måste ha någon att prata med. 

Polis / Alla andra människor 

Efter att mamma hade ringt polisen åkte dem till stationen och pratade om vart dem skulle leta och hur dem skulle delas upp i grupper. Alla som letade efter Sally var grannar, klasskompisar med familj, släkt och poliser med hundar samt Max och Sallys föräldrar. Det hade nästan gått fem timmar sen dem började leta efter Sally hittade Max henne inne i skogen en bit ifrån hennes farfars hem. 

Sally / Pappa – Butiken

Det var för någon vecka sen som jag hade lovat mamma att jag skulle handla på vägen hem ifrån skolan, vilket jag gjorde men ångrade att jag gjorde det. Det hade varit bättre om mamma hade handlat själv för när jag stod vid kassan såg jag en ung kvinna stå och pratade med pappa utanför butiken. Dem pratade och skrattade. Pappa såg lycklig ut. Jag minns inte när jag såg honom vara så glad sist. Plötsligt såg jag dem kyssas innan dem skildes åt. Jag var mycket besviken på pappa. Jag började undra hur länge detta hade kunnat pågått. 

-Ursäkta, sa expediten vänligt, var det bra så?

-Åh, förlåt. Ja, det är bra tack, svarade jag snabbt. 

Pappa såg mig komma ut ifrån butiken och frågade om jag ville åka med honom hem. 

Vi sa inte mycket under bilresan hem, jag var inne i mina egna tankar och hade verkligen ingen lust att prata med pappa efter det jag såg. 

Pappas känslor

Pappa hade hamnat i medelålderskris och började tappa känslor för mamma som han har varit gift med i nästan 30 år. Han träffade en yngre kvinna på hans jobb som han började falla för, antar att hon verkade mer spännande än mamma. Pappa hade inte hjärta att berätta för mamma vad som egentligen pågick. Han trivdes bra ihop med mamma och mig och han visste att vi alltid fanns hemma och det gjorde honom trygg och därför var han rädd att förlora oss om han berättade sanningen för då skulle hans trygghet vara borta.

Mammas känslor

Mamma litade på pappa som hon alltid har gjort i alla år som dem vart tillsammans och hon trodde på allt pappa sa. Hon visste att pappa var borta mycket men antog att det bara var extra mycket jobb med tanke på att han hade eget företag som han fick ta över av sin pappa. 

Max / Sally – i skogen

-Lilla gumman, vad gör du här? Frågade Max och rusade fram till Sally och satte sig på huk bredvid henne. Vi har varit jätteoroliga för dig, sa han och kramade om gråtande Sally. 

-Du darrar ju och är alldeles iskall, sa Max. Här, ta min jacka. Max tog av sig jackan och lade den över hennes axlar. Det är jätte många som letar efter dig, är du oskadd? Frågade han och granskade henne från topp till tå med sina mörka ögon. 

Max fick se hennes ben.

-Ditt ben är ju ur led.

-Max, jag vill hem, snyftade Sally, det var det enda hon fick ur sig.

-Du ska få komma hem men först måste jag ringa polisen och meddela att jag har hittat och be dem skicka en ambulans, du måste undersökas.

När Max hade lagt på frågade han Sally:

-Vad är det som har hänt?

Sally viftade bort sitt blonda hår från sitt ansikte sen tog hon ett djupt andetag innan hon började berätta.

-Pappa, har en ny tjej, jag såg dem utanför butiken när jag skulle handla åt mamma. Jag har känt länge att något inte stod rätt till men visste inte riktigt vad. Pappa har betett sig konstigt på sista tiden och nu vet jag varför och är arg på mamma för att hon inte har märkt något. Pappa spelar bara med och låter alla tro att det är precis som vanligt. Han kan inte ljuga hur länge som helst. 

-Lilla, gumman… tröstade Max, lova att du kommer till mig nästa gång. Jag vill hjälpa dig. Jag vill inte att du ska må dåligt men du ska veta att inget av det här är ditt fel. Det här har med dina föräldrar att göra. Jag älskar dig. 

-Jag älskar dig med, sa Sally och mötte Max blick innan ambulansen kom till platsen. 

Sally – Sjukhuset

Max åkte med ambulansen tillsammans med Sally till sjukhuset och hennes föräldrar kom med bilen efter.

På sjukhuset fick dem Sallys rumsnummer och skyndade sig till dit. När dem öppnade dörren in till rummet såg dem Max sitta på sängkanten och pratade med Sally. Föräldrarna gick in och ställde sig bredvid varandra på andra sidan om sängen. 

-Hjärtat, varför gjorde du sådär? Frågade mamma med gråten i halsen, hon satte sig på sängkanten och tog Sallys hand i sin. 

-Förlåt mamma, jag var på väg till farfar och ramlade på vägen dit och mobilen hade dålig täckning och dåligt batteri så mobilen dog, snyftade Sally. 

Mamman såg frågande ut på Max som nu la armen om Sally.

-Vad skulle du göra hos farfar? Frågade mamman. 

-Jag ville bara hälsa på honom och prata lite. 

-Är det något som vi bör veta? Frågade mamman. 

-Jag är ledsen men jag kan inte säga något, mamma. 

-Sally… du måste berätta vad som pågår, sa mamman lite strängt. 

-Pappa… började Sally försiktigt.

Pappan såg på hjälplösa Sally, han förstod vad hon skulle säga. Pappan gick och satte sig på stolen bredvid dörren och höll huvudet i sina händer och skakade på huvudet. Nu visste han vad problemet var. Alla såg på pappan sen vände mamman mot Sally. 

-Eftersom pappa verkar veta vad detta handlar om men inte vill säga något så får du berätta, sa mamman. 

-… har en ny tjej, viskade Sally med gråten i halsen. 

-Va? Har du det? Skrek mamman och släppte Sallys hand och rusade mot pappan och ruskade i honom allt vad hon kunde och orkade.

Varför har du ljugit för mig, betyder inte jag något för dig? Snyftade mamman och gick därifrån. 

Sally / Pappa – Efter sjukhuset

-Förlåt pappa, vad skulle jag säga? Grät Sally.

-Det gör inget, jag borde ha pratat med mamma, sa pappa och höll om Sally. 

När Sally hade undersökts färdigt och redo att få åka hem, letade dem efter mamman men hittade inte henne. Dem gick ut på parkeringen men fick se att bilen var borta, mamman hade tagit bilen och åkt därifrån. 

Dem fick ta bussen hem och väl utanför huset såg dem att mamman hade kastat ut alla pappans saker.

-Ja, här är man inte välkommen, suckade pappan.

Sally såg sorgset på sin pappa. 

-Har du någonstans att ta vägen, frågade Sally.

-Jadå, det är ingen fara men jag tror inte du ska vara här nu när mamma är på detta humör, sa pappan och tittade på Sally. 

-Hon kan vara hos mig, sa Max.