HÄSTVÅLNADEN

En dimmig kväll utanför en liten by i norra Blekinge kom en välbärgad herre vid namn Olof ridande på vägen genom byn. Olof var socknens rikaste man och han var på väg till staden för att göra affärer. Han hade gjort sin förmögenhet genom att sälja hästar och själv ägde han den finaste hästen i hela landet. Men Olof bar på en mörk hemlighet ty hans kunnighet i hästhandel hade han köpt utav självaste djävulen.

När avtalet gjordes var villkoret att Olof skulle förbli en skicklig hästhandlare så länge han inte sålde en dålig häst. Olof hade hållt detta löfte i tio år ända till dagen innan han påbörjade sin resa, han såg sin chans att bli av med en oönskad häst och sålde en gammal valack vilket han marknadsförde som unghingst. 

Och med hans dyrköpta kunnighet var det ingen konst att sälja in den här valacken till den inte så skärpta köparen. Olof rös när han tänkte på kvällen då han tog i hand med djävulen, men än så länge hade inget hänt så gamle belsebub kanske hade glömt bort deras avtal tänkte han för sig själv. 

När Olof hade lämnat byn bakom sig och kom in i den täta granskogen kunde han inte låta bli att känna sig iakttagen. Olof manade på sin häst som började trava längs med den breda stigen och kom så småningom fram till markerna som folk i trakten kallade för helvetet. Här var det fullt med sankmarker och höll man sig inte till stigen så kunde man gå en för tidig död till mötes. Plötsligt försvann stigen mitt framför Olof, han kollade runt omkring sig men det var som att han hade kommit till en helt annan plats i skogen. 

Hästen började bli orolig, den gnäggade och slängde med huvudet, Olof försökte lugna hästen men paniken hade tagit över i djuret och kastade av sin ryttare. Han såg hur hästen sprang in i den tätaste delen av skogen och följde efter. Olof hörde plötsligt hur knakandet utav knäckta grenar från hästen övergick till intensivt gnäggande. Han skyndade sig mot ljudet och fann sin häst halvt nersjunken i sankmarken, Olof försökte ta sig ut till hästen men höll själv på att dras ner. Hjälplöst såg han på hur hästen förgäves försökte ta sig upp men sjönk bara snabbare ner i den bottenlösa graven. 

Efter att hästen försvunnit hördes ett otäckt skratt och sedan en välbekant röst. -Avtalet är brutet men det finstilta återstår. Olof kände genast igen rösten och skrek ut – vadå det finstilta!?  Djävulens röst ekade i skogen när han upprepade samma ord som innan, Olof blev blek i ansiktet och kände sig plötsligt konstig. På ett ögonblick hamnade han på samma ställe på stigen som han hade försvunnit på. Olof såg panikslagen omkring sig och började att springa tillbaka mot byn med djävulens ord färskt i minnet. 

Väl framme i byn letade han genast upp en ledig droska som tog honom hem till sin gård, Olof betalade kusken och gick in i huset. Han drömde mardrömmar hela natten och följande nätter därefter om händelsen i helvetet, han vaknade varje kväll kallsvettig och rädd. En kväll exakt en månad efter händelsen hörde Olof att hästarna ute i stallet var oroliga, han befarade hästtjuvar och drog på sig stövlarna tog med sig sin hagelbössa och gick raskt bort mot stallet. Olof öppnade portarna försiktigt och smög in i stallet, lyktorna hade slocknat, det enda han hörde var hästarnas gnäggande och sparkande i sina boxar. 

Plötsligt så tänds lyktorna av sig själva och Olof stelnade av fasa, längst bort i änden på stallet vid dörren till sadelkammaren stod en häst, en häst som Olof trodde sig känna igen. Hästens kropp var halvt förruttnad och huvudet var nu bara en bländande vit dödskalle, den började skritta mot Olof, då höjde han sin hagelbössa och fyrade av båda piporna. Detta bekom inte vålnaden som efter salvorna började galoppera mot Olof. När vålnaden nästan är framme vid honom stannar den och dess tomma ögonhålor fylldes med flammor. 

Bakom vålnaden dök djävulen upp i egen hög person, -känner du igen din häst Olof? undrade djävulen innan han upprepade orden, -Avtalet är brutet men det finstilta återstår, Häst vålnaden stegrade sig, Olof skrek av fasa innan dess hovar slog ner på honom. Nästa dag när chefs drängen kom till gården och gick in i stallet hittade han Olofs sargade kropp. Nyheten spred sig snabbt i bygden och byborna var övertygade om att det måste ha varit djävulens verk och att detta skedde efter att Olof kommit tillbaka utan häst från sankmarkerna. Ända sedan den dagen färdades folk med stor försiktighet genom skogen med dess sankmarker som kallas för helvetet.

Författare: Erik Book