Låt kärleken leva

Post 3 of 218

Låt kärleken leva

Min första kärlek

Jag visste inte meningen av kärleken förrän jag träffade Tamim av en slump. När han gick på vägen ville jag korsa vägen, men trafikljuset blev rött så stannade jag och han också.  Han log mot mig och höll min hand utan att fråga mig vem jag är. Jag blev förvånad över hans modighet. Jag trodde att han kände mig. När trafikljusen var gröna korsade vi gatan tillsammans

-Jag är glad att träffa dig, sade han. 

-Jag heter Susanna, sade jag.

Konversationen mellan oss fortsatte och var inte över.

-Hur coolt är ditt namn! Det är som ett musikstycke.

-Jag känner inte dig förut. Känner du mig?

– Ja,  nu känner jag dig men jag är bara en passerande.

– Hur vågar du?

-Jag blev kär med dig vid första anblicken.

En ström flöt i min kropp. Vi åkte till en avlägsen fruktträdgård och drömde tillsammans. Trädgrenar förlängde och omfamnade oss. Druvor mognade omedelbart.

Början av längtan

Under ett svart moln var hans första kyss, som jag fortfarande längtar efter det. Molnet var fullt av regn, men vindarna drev det bort. Vi sprang i vinden tills det lugnade sedan träffades vi igen under det svarta molnet. Under ett moln kramade vi varandra. Regnet föll varmt och jorden tackade himlen. Vi dansade med regndroppar och andade kärlekens luft.

Vår kärlek rörde sig mellan sommaren och våren .

Våra nätter blir galna. Ibland tittar stjärnorna på oss med glädje och lyser medan vi fluktuerar i gräset.

Sommaren, natten, stjärnorna är vår kärlekshistoria men vi brukade också på vintern att tillbringa nätter under lakan, prata om vår kärlek under sommarhimlen och krama varandra. Då åkte vi barfota på en fantasi-strand. Kärlek sitter tyst och lyssnar på våra hjärtslag. På morgonen vaknar vi , och ser att gatorna är fylld med snön. Stranden finns inte. Det verkar som om det var en vacker dröm. Den vackra målningen av kärlek. Det är ingen tvekan om att kärleken är underbar.

När du blir förälskad kommer du att ha fågelvingar och  känner att du inte går på marken. Kärleken är underbar eftersom det har inga villkor eller begränsningar. Vi är ingenting utan kärlek!

En gång kände jag mig blyg och rädd därför jag visste inte att uttrycka om den kärleken som jag kände det, så tvekade jag att säga att jag älskar honom. Bara uttryckte jag om min kärlek med leenden, tårar, lugn, streck och förlåtelse.

Vårt förhållande verkade så underbart. Jag var avundsjuk på mig själv eftersom jag träffade en underbar man som Tamim. Ibland såg jag honom ledsen och vet inte varför han såg ut ledsen. Jag frågade honom varför han ser ut  ledsen men jag var inte nöjd med hans svar. En gång tittar vi på en film som skådespelerska, filmstjärna såg ut eländig och hjälten som en galen. Han tittar på mig och sade att han är rädd att vårt öde kommer att bli så den här filmen.

 -Jag är rädd  om jag inte kan göra vad du vill om livet.

-Varför är du rädd för mig? Jag är inte sjuk och har ett moget sinne. Jag är en medveten kvinna som vet vad jag gör.

– Ja, jag vet, men ursäkta mig för att det sak inte kan bli av med. Det är med mig. Jag önskar att du kan hjälpa mig. Jag är rädd att du  kommer att känna ånger för vår relation, men glöm du aldrig att jag älskar dig och kommer alltid att älska dig!

-Glöm det här samtalet! Låt oss leva detta ögonblicket. Glöm det förflutna! Tänk inte på framtiden!

Jag vet inte vad han pratar om. Varför är han rädd? Vilken är denna hemlighet som plågar honom.

En dag såg jag honom dricka från en alkoholflaska. Han gömde den i sin bil. Jag tyckte att det var normalt. Det finns ingen problem att en person ibland dricker alkohol. Varför döljer han flaskan?

Hemligheten var i mina händer, men jag kände inte honom, eftersom kärleken fick mig som blind.Det verkar som om det inte bara är ett beroende av alkohol. Det är ingen tvekan om att hemligheten är större än jag förväntat mig.

Förtroendesförlust

Det som förvånade mig när jag såg mitt bankkort fria från kontanter. Jag trodde att ingen visste mitt lösenord än mig, så frågade jag mig själv: vem gjorde det?

Jag började tänka om jag spenderade pengarna utan att veta hur jag gjorde det. Men jag ljuger för mig själv, eftersom jag misstänkte om honom från början. Jag vågade inte anklaga honom. Slutligen fick jag  min styrka och frågade honom om han har tagit pengarna från mitt kort. Han blev arg om vad som hade hänt och  sa att vi ska väcka talan mot banken men sedan somnade han.

 Konstiga saker slutade aldrig hända med mig. Förra gången tappade jag min vigselring.  Jag frågar inte längre Wasim om det för att  jag vet att han är skådespelaren, men jag tror fortfarande att vår kärlek kommer att leva.

jag håller fortfarande vår kärliken i mitt hjärta .

Allt går som min älskade förutspådde. Jag började känna att det finns ett tomrum som jag vänder mig inuti.

En gång när jag satt mittemot kaminen tänka på livet rorde han med handen på mina kinder och sade att han tror att jag är galen för att jag fortsätter leva med honom.

-Hur kan du bo med mig? sade han. Säg vad du vill så gör jag som vad du säger eftersom jag  känner mig skyldig när jag  ser dina tårar. Jag är verkligen skyldig. Hur jag skulle be om ursäkt?

-Be inte om ursäkt! När ser jag dig svag blir världen smalare än ett nålhål. Jag kan inte lämna den här platsen samtidigt har jag  inget tålamod om dina handlingar. Om du verkligen älskade mig, ge upp droger.

-Jag lovar att jag kommer att ge upp droger.

 Vakuumet 

-Hon tror att hon kan fixa mig, men ingen var beroende av droger och kan återvända. Vissa personer hanterade på sjukhus , och de flesta av dem gick tillbaka till missbruk igen. Jag önskar att hon skulle lämna mig så att jag inte skulle bära den smärtan.

-Jag önskar att jag kunde lämna honom men kanske blev jag vant livet med en missbrukare. Ibland sover han i flera dagar. Hur kan jag rädda honom? 

Hans vikt blev som ett barn, hans ben svaga, och den man som jag kände honom var inte längre samma man.

Vem tar hand om honom om jag lämnar?

Är jag hans mamma?

Det verkar som om jag känner mig ansvarig att vårda  honom. Jag vet vad folk berätter om honom, men jag delar inte dem.

Hur jag ska kontrollera mina känslor och förebrå mig själv för den synd som jag inte begick ? Dessutom tanke jag att det är mitt ansvarig för hans beroende så  måste jag  hitta en lösning. Han dominerade mitt liv eftersom det bara kretsade runt honom. Allt har förändrats.

Hans hälsa försämrades, så  inlagd jag  honom på sjukhus . Jag var ledsen för hans skull,  stannade nära honom under hela hans sjukdom, grät på nätter, och  ber Gud att läka honom, men hans tillstånd förändrades . Han  blev som ett sjuk litet barn.

 Jag trodde att jag måste hjälpa honom att återhämta sig  . När han gick på toaletten lutade han på mig. Jag  badade honom, rakade hans haka, matade honom tills han hade återhämtat sig lite.

– Jag skämmas för dig eftersom du behandlade mig bra.sade han. Varför gjorde du det? Jag borde ha dött för att du kan börja ditt liv utan mig.

-För mig vill jag att vår kärlek kan leva igen. Kan du lova mig att låta kärleken leva.

– jag vill alltid att vår kärleken liva men hemligheten som jag bär är stor, så ska jag lova dig att jag kommer att försöka övervinna denna hemlighet, då kommer vår kärlek att leva.

Nära och kära besökte mig för att kontrollera min mans hälsa. En gång kom min mans släkting på besök.  Han beklagade min situation. 

-Du  måste inte ta hand om Wasim på så sätt eftersom det är fel .Min son var beroende så band  jag honom i ett rum, låste dörren, förde honom hans mat och  kastade hans kull. Han är vid god hälsa nu, och tackar mig alltid.

-Ber du mig att behandla honom som ett djur?

-Du måste göra det eftersom vi inte har center för missbrukaren, vi kan inte offra alla familjemedlemmar så vi måste straffa honom, annars kommer alla att drabbas.

-Jag kan inte riktigt göra det och det kommer jag inte.

Min make har återhämtat sig lite.Vi pratar om vår framtides relation. Han lovade mig att vi kan bli glad igen.

När han berättade grät jag för att vi tappade den viktigaste delen av vårt liv, men mitt hopp var att vi skulle börja igen.

En natt såg jag honom återgå till sitt beroende men jag bestämde mig att inte diskutera det med honom. Jag bestämde också  att lämna.

Har hans kusin rätt?

Han band sin son tills han återhämtade sig.

Men min man sov nu och vaknade inte.

Jag känner mig väldigt lugn som om Tamims död avslutade ett skede i mitt liv. Jag frågar migsjälv om livet är ett ögonblick som man antingen fångar omedelbart eller försvinner?

 Jag försöker  att komma ihåg hur han var, hans ögonfärg, hans hållning, hans röst, men jag minns inte, som om han inte fanns i mitt liv. Bara kom jag ihåg den dagen från det förflutna när vi träffades på vägen där och när hans liv slutade och han såg ut som ett skelett.

Det verkar för mig att Tamim inte var en riktig person utan bara en docka. Medan jag tänker på mitt liv skrev jag  en berättelse om en docka som jag kallade Tamims narkotikamissbrukaren. Docka drog sig tillbaka varje gång dess skönhet tills det blev ett spöke av ett läskigt skelett.

Dockan sägar också att livet kommer att fortsätta, och kärleken kommer också att förbli på jorden för alltid. Så:

 låt kärleken leva!

Författare: Nadia Khaloof

4.00 avg. rating (75% score) - 1 vote

,

Meny