Önskningen - Novelle

Sitter framför sin dator. Söker på google för att hitta sina svar. Måste hitta svaren. Men finns dom på google. Han söker efter det övernaturliga. Det som han har. Gåvan som han har. Måste finnas svar någonstans. Men finns det som ska vara ute i universum. Det som egentligen ingen vet något riktigt svar på. Den enda som vet svaret. Är ju Gud. Han som skapade allting, som gjorde att det finns en möjlighet till det mesta. Är jag något som är skapat utav Gud. Är jag något som Gud skapade för att få vara här på jorden. Hitta svaren. Vad är jag för något. Vad är jag för något. Det är något som han undrar över. Finns det något mer därute. Alltid känt att han är ämnad för något mer. Men vad är mer? Det finns många frågor som saknar svar. Kommer han att hitta svaren på sina frågor?

Sitter framför datorn. Scrollar igenom sida efter sida. Tar en klunk av sin bourbon han har hällt upp i ett whiskyglas. Tar en till klunk. Häller upp en till. Efter ett tag framför datorn och söker efter svar. Nu med dimmiga ögon efter bourbon. Ska hälla upp en till och famlar efter flaskan som är nästan tom. Flaskan åker i golvet. Glas ifrån flaskan ligger i tusen bitar på trägolvet. Med fulla ögon och fulla ben. Ramlar han ner på golvet i ett försök att ta upp bitar av glas. Glasskärva går in i handen. Blodet färgar glas och trä rött. Han går in till badrummet med vingliga ben. Tar ur glasbiten ur handflatan. Sköljer handen med kallvatten som får Jakob att nyktra till en aning. Men utav bourbon whiskyn så känns det inget i handen. Avdomnad. Tar fram ett bandage som han lindar runt handen. Går in i sängkammaren. Lägger sig på kudden och somnar. Ligger nu med en sårad hand.

En ny dag har kommit. Ett solljus kommer in i sovrummet där Jakob ligger och sover. Solljuset kommer och slår ner på pannan och i ena ögat. Vaknar upp med huvudvärk. Tänker aldrig igen. Sätter sig upp. Torkar bort sömnen ifrån ögonen. Känner bandaget med ansiktet. Helt glömt bort att han skar sig på en glasbit. Ser att blodet har gått igenom bandaget. Tar bort bandaget för att ta fram ett plåster och skölja handen. Men det finns inget. Inget sår finns. Såret är borta. Han sköljer handen men det finns ingenting. Ingenting i handen. Jakob tänker nu att detta måste varit en dröm. Men bandaget med blodet finns ju här. Som det kan inte vara någon dröm. Men det är något som inte stämmer. Kommer ihåg nu att det ligger glas på köksgolvet. Tar en sopkvast och skyffel. Sopar ihop glasbitarna ifrån flaskan. Ser det torkade blodet på golvet. Kollar på handen igen. Men ingenting finns. Skakar på huvudet. Slänger ner glasbitarna i soporna. Torkar bort blodet och det som var kvar i flaskan. Grubblar under städningen. Sätter igång en kopp kaffe i kaffemaskinen. Sätter sig framför datorn igen för att se om det finns några svar. Men precis då. Så får Jakob en tanke i huvudet. En tanke som säger att det inte finns några svar på nätet. Utan svaret finns inom dig. Va fan är detta tänker Jakob. Va fan menas med det? Men rösten med tanken är nu borta. Jakob är mer misstänksam. Men på sig själv. Va fan är detta?

Tar sitt kaffe. Slår ihop datorn. Det finns inget svar. Gör iordning en smörgås med ost. Sätter sig ner i soffan. Slår på teven. Undrar fortfarande vad det är som händer. Vad det är som händer med honom. Smörgåsen och kaffet gör Jakob piggare. Tittar på handen. Inget ärr, inget blod, ingenting. Men varför. Han vet nu att han skadade sig. Men hur kan det bara försvinna.

Telefonen ringer. Kollar och ser att det är hans systerson som ringer. Hans bild med ett leende som får Jakob alltid på gott humör.

Tjena gubben!
Tjena tjena! Jag tänkte fråga om du kommer till mitt kalas idag som är om en timme.

Jakob kollar på klockan som visar helt plötsligt 12 på dagen. Sovit bort och grubblat bort en halv dag. Gnuggar sig om ögonen.

Om en timme sa du. Då menar du klockan 13?
Jajamensan. Kommer du på mitt kalas?

Jakob tänker nej. Men vet att han inte kan säga nej till sin systerson som betyder mer än något annat för honom. Att systersonen som fått skulle bli så besviken om hans morbror inte kom.

Självklart kommer jag.
Yes, yes, yes.
Vad är du blir nu 3 eller 4?
Jag blir 8 år.
8 år. Herregud. Snart är det dags för körkort.

Lucas skrattar i andra änden.

Vi syns om mindre än en timme gubben.

Dom lägger på. Jakob torkar ögonen igen och försöker piggna till. Går till badrummet. Tar fram ett par alvedon för huvudvärken. Hoppar in i duschen. Sätter på sig nya kläder. Kollar sig i badrumsspegeln. Allt sitter rätt.

Nu sätter han sig i sin BMW. En blyertsgrå BMW. Drömbilen. Backar ut. Åker till sin systerson som väntar spänt på honom.

Ingen present till honom. Men just nu så kvittar det. Han kramar om sin morbror som aldrig förr. Dom kramas i flera minuter.

Förlåt för att jag inte har någon present med mig.
Vadå. Jag förstår inte. Du kom ju. Du är ju min present säger Lucas med ett leende.

Jakob kan inte göra något annat än att krama om honom igen. Pussa honom i pannan. Jakob förstår inte hur han kan vara så lyckligt lottad med en sådan systerson som Lucas.

Efter en timme så står dom nu ute i trädgården. Kastar en boll som Lucas fått i födelsedagspresent. Helt plötsligt så står Jakob och tittar rakt fram. Tänker på handen som inte har något sår. Vem han är. Var ifrån han kommer ifrån. Känns inte som att han kommer härifrån. Känns nu som att han kommer ifrån någon annanstans. En röst i hans huvud som kommer ifrån ingenstans säger nu att han är menad för något annat. Du är en jordängel. Du är något som jag har skapat. Något som du har varit i många år. Innan du var född min son.

En boll kommer efter några minuter och slår Jakob i magen. Vaknar upp ifrån dagdrömmen. Skakar på huvudet.

Jorden anropar Jakob hallå.
Jag är här.

Jakob skrattar till. Kastar tillbaka bollen till Lucas. Alla kollar på honom ifrån uteplatsen.

Vad är det?

Jakob frågar med händerna uppe vädret men ingen svarar. Ingen vet egentligen vad som ska säga.

Han kastar en boll till Lucas som menas att vi får ta en paus ett litet tag och får i oss lite vätska. Hans familj kollar på honom ungefär som han vore en utomjording. Han tar ett glas läsk. Kollar på hela sin familj som kollar på honom.

Säg om det är något. Säg det nu istället för att glo på mig som jag inte är härifrån. Jag vet att jag inte är det. Men va fasen. Kan någon säga något.

Ingen säger något. Bara kollar på honom när Jakob blir irriterad. Ställer ner glaset på bordet. Säger till Lucas att vi går ut och kastar mer boll. Jakob skakar på huvudet. Hans familj pratar om honom bakom hans rygg. Säger ingenting till honom. Han känner mer och mer att detta är inte hans familj. Han tycker att det är skönt att Lucas finns där för honom.

Helt från ingenstans kommer ett skrik. Köket och verandan blir tom. Springer ut där Lucas och Jakob är. Jakob skriker av smärta. Skuldrorna brinner av smärta. Skuldrorna lyser med ett vitt sken som brinner. Lucas mamma springer och tar Lucas med sig bort ifrån Jakob. Dom ser att smärtan är outhärdlig. Så Jakobs pappa tar upp sin mobil och ringer efter en ambulans. Förklarar för SOS att hans son är i stor smärta. Skriker av smärtan i båda skuldrorna. Dom säger att det skickas en ambulans inom kort till platsen.

Jakob skriker och sliter av sig t-shirten som går i tre delar. Smärtan lämnar i 1 sekund och under den sekunden är Jakob på alla fyra. Händerna fylls med jord av smärtan som kommer tillbaka utan förvarning. Händerna åker ner av styrka som man inte ser vanligtvis. Trycker ner gräset 3 centimeter i jorden.

Helt plötsligt så ser man något som kommer ut ur skuldrorna. Hela Jakobs familj och en skärrad Lucas kollar nu när något utöver det vanliga händer.

Ur Jakobs skuldror som blir större och större. Något vitt och gudomligt. Smärtan är nu över. Jakob står nu och tittar på sin familj. Ser nu ambulansen som parkerar. Blinkar mot Lucas. Försvinner uppåt.

Var är han?
Va vad menar ni?
Ja det ringdes ifrån denna plats att en man skriker av smärta. Vi undrar nu var personen är?
Jaha det. Det är jag som skrek av smärta. Förlåt att vi ringde. Men allting är bra nu.

Ambulanspersonalen säger till mannen att sätta sig ner. Tar fram stetoskop och instrument för att kolla värden och rytm. Men allting är som det ska.

Jag ber verkligen om ursäkt för detta. Jag kände smärta i båda skuldrorna men det gick bort efter ett par minuter.
Vi kan inte ta in dig heller eftersom allting verkar fint. Men nästa gång du känner så här. Så kommer du att få åka med oss till akuten för mer koll. Ta det lugnt.

Ambulanspersonalen åker iväg. Alla tittar på varandra och undrar vad det var som hände.

Försöker få fram några ord. Men ingenting kommer ut. Alla är stumma över händelsen som skedde för lite över 5 minuter sen.

Jakob är borta. Jakob är borta. Helt borta.

Säger hans pappa som står och vet inte vad han ska göra. Nu helt plötsligt när dom sett vad som skedde och Jakob är borta så helt plötsligt då saknar dom honom. Känner att det är en son som saknas och bror.

Han är ju inte död i alla fall.

Säger Jakobs syster som håller hårt i sin Lucas.

Jakob flyger nu upp till en plats som han aldrig varit tidigare. Vad han kommer ihåg i alla fall. Vingarna han har fått åker in i skuldrorna. Ingen smärta längre. Bara en liten kittling av vingarna. Ser ingen. Kollar runt på platsen som är helt vit. Inga väggar. Bara vägar. Väljer en väg som känns rätt i magen. Då kommer en röst till honom. Att valt rätt väg. Jakob går med raka steg på den vita vägen. Kommer fram efter några minuter till en plats som inte heller känns igen. Men är så otroligt vacker. Så vacker att det inte finns ord för det. En plats som man kan bara tänka sig. Träd med olika färger på löven. Stora träd, små träd. Orange, gult, rött, grönt. En himmel som är blå, gul, rosa. En regnbåge från ingenstans som visar sig på himlen. Marken som Jakob nu går på är grön. Ett fält längre bort guldfärgad raps. Jakob går och andas in en luft som är så ren. Doften av regn, träd, löv, gräs, raps.

Sedan kommer det en man till honom. En man klädd i vitt. En vit kostym som får även solen att ha på sig solglasögon. Jakob känner att denna man är inget att vara rädd för. För en gång skull i sitt liv så känner han sig trygg. Tryggare än någonsin har varit.

Nu min son är du här. Tillbaka igen.
Vad menar du? Jag har aldrig varit här.
För länge sedan så var du här. Jag förstår att du inte kommer ihåg detta. Mycket som har skett här sen du var här.
Hur länge sedan var jag här?

Mannen kollar sig omkring ett tag. Med ena handen på hakan så kollar han emot Jakob.

Ungefär 800 tusen år sedan.
Va? Detta är inte sant. Detta är inte sant.

Jakob sätter sig ner. Hittar en plats i gräset på en sten.

Du säger att jag är 800 tusen år gammal. Men det kan ju inte vara sant. Jag är ju idag inte mer än 29 år gammal. Hur kan jag vara så gammal som du säger att jag är.
Du har inte alltid varit Jakob. Jag har gjort att du fått vara olika personer under olika situationer. Du har varit olika personer sedan år 179 fkr.

Jakob skakar på huvudet. Sätter sina händer på huvudet som åker ner mot ansiktet. Kollar mot den vackra naturen där fåglarna nu kvittrar för fullt. Jakob ställer sig upp. Känner ju att något är ju inte riktigt som det ska ifrån början.

Jag förstår att detta är mycket att ta in. Men kolla på dig. Hur kom du hit min son? Du flög ju hit med dina änglavingar.

Jakob spänner skuldrorna och vingarna som är kritvita åker ut. Så länge som Jakob kan minnas så har han velat ha änglavingar för att kunna flyga. Vara där för andra när ingen annan kan. Vara där för andra på några sekunder. Åka hit och dit utan problem. Nu kan han det. En önskan som gått i uppfyllelse. Jakob har tårar i ögonen. Mannen tar sin arm kring honom. Ger honom en kram och säger.

Välkommen hem min son. Du är hemma nu.
Men jag måste till jorden igen. Jag måste hem till min familj. Alltså till den familj jag har nere på jorden. Jag förstår nu att jag är i himlen eller vad detta nu är. Men jag måste hem. Det finns många som är oroliga över mig.
Du är hemma nu. Du behöver aldrig mer åka någonstans igen. Vet du varför du har känt dig ovälkommen på jorden. Att din familj du har därnere inte känns som din familj. Det är på grund av att du är en ängel. Du är en ängel som jag har skapat.

Jakob tittar på mannen. Tar några steg bakåt. Undrar nu om han har skapat mig varför släppte du taget om mig.

Jag hör vad du säger. Men det är så att du hade ett kall. Du skulle hjälpa mig därnere. Kolla på jorden hur folk beter sig och folk lever därnere. Jag har hört dig. Jag hör dina tankar. Du har gjort ditt nu på jorden.
Men nu har jag ju vingar. Jag har fått det som jag har önskat under hela 29 år. Så varför kan jag inte åka ner igen. Behålla mina vingar. Vara där för min familj som jag har därnere och även för andra. Jag skulle kunna flyga till mina släktningar och familj som jag har längre bort. Snälla snälla.

Mannen kollar på sin skapelse. Funderar en stund. Går fram till Jakob. Tar båda händerna på hans axlar.

Det du säger är bra min son. Om du kan göra detta utan att många andra vet vem du verkligen är. Så kan du få behålla dina vingar och din familj. Men då får inga fler veta vem du är förutom dom som du har runt om dig. Får någon annan veta om dig och om det du kan. Så kommer det komma konsekvenser.
Jag förstår min Far. Jag förstår.
Så ge dig iväg nu och ha det så bra. Min son. Jag är Gud så jag håller koll på dig.

Jakob flyger ner mot jorden. Gud kollar på sin skapelse som försvinner. Jakob kollar ner mot jorden som han nyligen var på tror han.

Med ett knä i gräset. Vingar som han låter åka in snabbt så ingen kan se dom. Jakobs syster kollar ut genom fönstret efter dunsen i gräset. Ser sin bror. Ropar till sin Lucas att komma. Jakobs syster Ida kommer ut och hoppar upp och lägger sina ben runt hans midja och kramar om honom. Lucas står och kollar på sin morbror som kollar nu på honom. Lucas ler mot honom.

Jag tänker aldrig mer åka någonstans igen. Tänker aldrig mer lämna dig. Men nu måste ni två lova mig något. Att inte berätta för någon om vad jag kan göra. Annars kommer det att bli konsekvenser för mig.
Vi lovar säger Ida.

Dom kramar om varandra och går in. Ida tar telefonen och ringer till sina föräldrar.

Ni kommer aldrig att tro detta. Men Jakob är hemma igen. Han står här framför mig.

Jakobs föräldrar gråter av lycka. Sätter sig i bilen och åker till sin dotter och barnbarn.

Jakobs föräldrar tittar på honom. Vet inte vad dom riktigt ska göra. Jakob kramar om dom båda.

Jag har något att berätta för er. Det ni såg mig göra idag.
Idag vad menar du?
Ja idag. Vänta nu. Vad är det för datum idag.
Jakob du flög iväg för två veckor sen.
Va? Kände som att jag var borta i ett par timmar bara.

Jakob skakar på huvudet. Ida ger honom ett glas med vatten.

I alla fall så får ni inte berätta för någon vad det jag gör och kan. För att då kan det ske konsekvenser.

Alla nickar. Lucas och Ida nickar igen. För att det är som dom förstår att det är något som är viktigt att göra.

Nästa dag. Så åker Jakob till en bilfirma. Säljer sin drömbil. Även om det är en bil som är mer värd än pengar. Så kommer han inte ha någon nytta med den längre. Även om det kan vara en bra distraktion. Säljer bilen. Tar pengarna han fick. Åker till en plats och ger pengarna till dom som behöver detta mer. Flyger sedan hem till sitt hem. Ett fint hus som ligger i ett fint villaområde. Tar fram en flaska bourbon ur barskåpet. Kollar in i skåpet och ser att det ligger en till flaska där. Även en vinflaska. Lika bra tänker Jakob som tar båda flaskorna och vin flaskan. Öppnar upp alla flaskor.