Hon kliver in i porten och känner doften av herrparfym. Det är farbror Silvgrens doft. Han bor i trapphuset längst ner, i en trerummare. Farbror Silvergren bor där alldeles själv, hon tycker lite synd om honom. Silvgren är rik sägs det. Han har mörka tapeter med stora blommor på i varje rum. Sovrummet har hon aldrig sett förstås, för dit får man inte gå in om man hälsar på. I hans vardagsrum finns en stor bokhylla med en massa bruna böcker i. En stor brun TV står också i bokhyllan. Han har också fina fåtöljer med röd sammet på. Dessa fåtöljer vågar ingen sitta i för de kanske blir förstörda då. I hallen och vardagsrummet hänger kristallkronor. De blänker och gnistrar. Farbror Silvergren har ett prydligt hem inte ett dammkorn finns. Inte en sak på fel ställe, allt är på sin plats. Han är prydlig hela han. Hon tycker att han är trapphusets stolthet.
Hon fortsätter upp till sin egen lägenhet på andra våningen. Hennes pappa är hemma och sitter i köket som är det första man ser genom hallen när dörren öppnas. Han sitter där med sitt fat i handen och dricker kokkaffe på bit. Han stoppar in sockerbiten i den vänstra mungipan och blåser i fatet och sen sörplar han i sig kaffet och sockerbiten försvinner samtidigt. Hur han gör är en gåta. Sockerbiten är ju hård och smälter inte så fort i munnen men han misslyckas aldrig. Sockerbiten bara försvinner och kaffet likaså. En cigarett ligger rykande i askfatet medan han dricker. Han tar upp den när han är klar och tar ett bloss och ser avslappnad ut när han blåser ut. Hon avskyr att han röker. Det luktar illa och hon mår ofta dåligt av röken har hon till och med fått riktigt svårt att andas ibland.
I köket är det fullt av verktyg och slipdamm. Han har inte hunnit städat undan efter han gjort sina fåglar. Fåglarna är fina när de är klara men hon tycker inte om när han gör dem. Först så sågar han upp träbitar i lagom storlekar och sen börjar han hugga ut fåglar ur trästycket. När han hugger ut dessa fåglar har han en telefonkatalog under som skydd och det låter mycket när han slår med yxan för att forma fåglarna. Sen tar han en kniv och täljer finare former, det låter mycket mindre. Det ser läskigt ut att när han täljer med kniven fast han gör aldrig illa sig. Han är säker med kniven och han tar bit för bit och ser till att de blir fåglar i rätt storlek för rätt fågelart. Sen kommer det värsta jobbet, att slipa dessa fåglar. Han har numera en slipmaskin som han använder till att börja med. Den låter också högt i hela lägenheten. Även fast han stänger dörrarna till köket kommer det slipdamm ut i hallen och vardagsrummet ja till och med i hela lägenheten som består av fyra rum. Sen när fåglarna fått rätt storlek och form återstår att sätta dit ben på dem, bena görs av ståltråd, och sen att måla dem. När han har kommit till målmomentet så är det oftast lite mindre stökigt i lägenheten men det luktar färg istället och thinner. Han brukar göra en fem till åtta fåglar åt gången och varje omgång tar ett par veckor att göra.
Just i dag är det slipmomentet med den stora dånande slipmaskinen som arbetats med. Hon är glad över att han slutat med maskinen för i dag och efter kaffet är det tänkt att han ska börja städa undan allt slipdamm och verktyg. Hon går direkt in i sitt rum och stänger dörren efter ha sagt ett snabbt hej till sin pappa. Hon slänger på sin säng som är obäddad sen i morse. Finns inte så mycket att bädda nu när vi har påslakan i sängen. Påslakanet är i olika sorts orangeröda nyanser med stora blommor. Systern har ett lika dant påslakan i sängen bredvid fast det går i blåa nyanser. Sängarna står ett hörn så att huvänden på varje säng ligger nära varandra så de kan prata med varannan på kvällarna.
Precis när hon lagt sig på sängen och tagit upp boken ”Saltkråkan” skriker hennes pappa på henne. Det är dags att hjälpa till att städa undan. Hon trodde hon skulle få slippa det i dag. Det är bara att gå ut och hjälpa till. Hon tar dammsugaren för då vet hon att det blir ordentligt gjort. Hennes pappa kan missa flera hörn och vrår. Han får ta hand om verktygen som han stuvar i in i sitt rum. Mamma och pappa har separata sovrum. Det är därför hon och systern får dela sovrum. Varför de har det vet ingen. Det bara är så.
När det är färdigstädat så gör pappa kladdbulla. Det är hans egna bullar och ingen har nånsin hört talas om detta fenomen. Kladdbullan tillverkas i ugn och smakar som en pannkaka men ser ut som en bulle eller fralla. Receptet på denna bulle blir aldrig nerskrivet så ingen vet egentligen vad det innehåller. De äter och njuter av bullen innan hon går ut igen.
I trapphuset luktar det cigarettrök och unket. Nu har någon i familjen Grahn kommit hem. De bor på nedre våningen i fyrarummaren. Det är en pappa, en dotter, hunden Toppen och en sköldpadda utan namn som går fritt i lägenheten som bor där. Dottern är vuxen i alla fall nästan, ingen har nånsin talat om hennes ålder bara att det är konstigt att hon bor kvar hos sin pappa. Mamman är död. Pappan och dottern röker både i lägenheten och i trapphuset. De dricker en hel del alkohol också det är därför det luktar unket. Hunden gör nog sitt till för den är inte alltid ren. Den skäller ofta när den är i trapphuset. På dagarna då Toppen är ensam hemma så ylar han högt så det hörs i hela huset.
Väl ute sätter sig ho och funderar i sandlådan, på gården. Det finns fyra portar till denna gård med några tallar, liten gräsmatta och sandlådan. Hon är för gammal för att leka så hon bara sitter där och slänger sand med en spade som ligger kvar och funderar på vilka mer som bor i hennes trapphus.
Bredvid henne bor tant Olsson och hennes man, herr Olsson. Varför säger de tant Olsson och herr Olsson? Varför inte herr och fru Olsson? Hon har inte varit inne i deras lägenhet mer än gång. Den är ganska typiskt för att tillhöra ett äldre par. I vardagsrummet finns det ett par fåtöljer, bokhyllor, en tv och en tvåsistsoffa. Det kommer sällan någon doft från dem bara när tant Olsson bakar kanelbullar när barnbarnen kommer på besök.
Högst upp bor Granlunds i fyran, de har barn som går på dagis. Pappan har långt krulligt hår som är rött. Mamman är ljushårig. Det låter alltid när de går i trappen pratar och klampar. I trerummaren bor en ensam tjej med sin son. De varken hörs eller syns speciellt ofta. Skog heter hon i efternamn. Lägenheterna högst upp är ljusa och fina. Det är en frisk doft som kommer från de som bor högst upp.
Hon är faktiskt lite avundsjuk på de som bor högst upp i huset. För det där ljuset det saknar hon hos sig. Det finns en stor tall och en björk utan för hennes eget fönster som gör att det blir mörkt i hennes sovrum. Kanske blir det lite bättre snart då de ska få nya tapeter i lägenheten. De som finns nu är mörka speciellt den tapeten i hennes eget sovrum, mörkblå, mörkblå med något konstigt mönster som ingen ser var det är så fula och mörka.
Tankarna avbryts av en välkänd härlig doft. Den kommer från negerkyssfabriken längst ner i hörnet på gården. Det är ingen stor fabrik direkt bara en källarlokal där de tillverkar negerkyssar. Det finns en stor gryta där de gör själva mintsmeten. Där är det hett, Bredvid är det en stor spis där de smälter choklad som är på kyssarna. Sen finns det ett kylrum där de ställer in en stor vagn med plåtar och där får kyssarna stelna. Det finns också en hög lång bänk där de packar kyssarna i genomskinliga påsar.
Hon går ner till fabriken och ringer på. I dag får hon en påse med krossade negerkyssar som de inte kan sälja vidare till affärerna. Bakom det huset finns en skog med ett berg där sätter hon sig och njuter av negerkyssarna.
Författare: Maud Svensson