Vad min undersökning av den ornitologiska rörelsen skulle leda mig är inget jag i mina vildaste feberdrömmar kunnat föreställa mig. Hos denna grupp till synes fridfulla naturälskare finns en mindre sammanslutning av suspekta individer som i skydd av sitt intresses oskyldiga natur hänger sig åt ett utsvävande, vederstyggligt och på många punkter rent kriminellt leverne.
Det som först fick mig att skönja konturerna av denna avgrund var en upptäckt som kom till mig av en ren slump. En kollega, tillika hängiven fågelskådare, hade råkat lämna sin koffert öppen nedanför sitt skrivbord. Han hade den med sig eftersom han skulle delta i ett fågelskådarevent efter jobbet.
Jag satt i godan ro vid mitt skrivbord och tuggade på ett äpple. När jag skulle kasta skrutten i papperskorgen råkade jag missbedöma kastet och den hamnade i kollegans koffert. Eftersom kollegan inte syntes till bestämde jag mig för att plocka upp den. Detta visade sig vara lättare sagt än gjort då kofferten var till brädden fylld men fågelskådarrelaterat material. Förutom den obligatoriska kikaren låg där också en uppstoppad koltrast, den oumbärliga handboken Den fullfjädrade fågelskådaren, en doktorsavhandling som behandlade den gråa tofsmesens förändrade parningsbeteende i efterdyningarna av Tjernobylkatastrofen, en uppsjö av objektiv i olika storlekar, en Hasselbladskamera samt en påse med Cloettas Bridgeblandning.
Att hitta äppelskrutten var inte lätt, och jag började därför plocka ut saker ur kofferten. Då gjorde jag en märklig upptäckt – kofferten hade ett lock i sin botten. Av ren nyfikenhet kunde jag inte hålla mig ifrån att öppna locket. Föga anade jag att jag stod i begrepp att göra en fasansfull upptäckt.
Jag gläntade försiktigt på locket och fann där en tysk förstautgåva av Mein Kampf från 1925, genomskinliga påsar med vitt pulver, ett helt knippe med kanyler, samt en svart dildo av skräckinjagande proportion. Men värst av allt, hela min kropp skälver när jag nedtecknar dessa rader. Där låg också åtta CD-skivor som visade sig vara Takidas samtliga fullängdsalbum.
Plötsligt hörde jag min kollegas röst utanför dörren. Han var inbegripen i ett telefonsamtal med en annan fågelskådare, som tydligen just sett tranorna dansa vi Hornborgasjön. Min annars så hämmade och torra kollega lät upprymd och extatisk, som om han talade i tungor på något väckelsemöte. I den ornitologiska svadan kunde jag plötsligt skönja misstänkta ord och fraser. Bland annat hörde jag kollegan nämna Curly Sue, den andra hitsingeln från Takidas album Bury the lies från 2007. Även några tyska meningar som verkade innehålla rasbilolgiska resonemang fladdrade förbi i den strida ordsvärmen av fågelarter och häckningsplatser.
Jag skyndade mig att lägga tillbaka sakerna i kofferten igen och satte mig vid mitt skrivbord. Någon minut senare avslutades den intensiva dialogen. Dörren öppnades och min kollega kom in. Hans bruna manchesterkavaj och lågskor var utbytta mot en fjällrävenjacka och gummistövlar. Han var tillbaka i sitt återhållsamma jag, men i hans blick såg jag något nytt. Något vilt, kaotiskt och djuriskt. En vilja till makt, som Nietzsche skulle ha uttryckt det. Han tog sin koffert, sade trevlig helg till mig och lämnade kontoret.
Jag har inte sovit på tre dagar och håller mig vaken med hjälp av kaffe, cigaretter och ren besatthet. Jag är nätverket på spåren. Jag har närläst Mein Kampf och lärt mig de viktigaste passagerna utantill. På tyska dessutom. Efter flera timmars research i internets mörkaste skrymslen lyckades jag till slut identifiera dildon på sajten vuxenleksaker.se. Just nu analyserar jag Takidas låttexter och spelar låtarna baklänges och i olika hastigheter i jakt på dolda budskap. Kanske blir jag galen på kuppen men vad är väl mitt mediokra liv värt i det stora perspektivet? Nätverket måste krossas till varje pris innan de segrar och en ornitologisk skymning sänker sig över världen.
Författare: Oscaar Pip