Resan till Le havre

Post 29 of 165

Jag ligger i sängen och vänder mig om och öppnar ögonen för att titta på klockan som är på nattduksbordet. “10”, tänker jag. Jag sätter mig upp och tittar runt i rummet och inser att jag är på ett hotellrum. “Just det, jag kom hit igår kväll”, tänker jag. Jag tittar ut genom fönstret och ser mycket rörelse på gatorna. Jag går till toan och tvättar av mig i ansiktet och borstar tänderna.

Jag sätter på mig jeansen jag hade igår och en tröja. Jag går ner till receptionen för att fråga var man kan äta frukost. Kvinnan visar mig med handen att det är rakt fram till restau-rangen. Det är buffé så jag tar en kopp kaffe och två frallor med ost. Jag sätter mig i mitten av restaurangen och börja titta runt. Det är mycket äldre par som bor på hotellet. Det var jag och ett annat par som var i min ålder. Paret sitter två bord bort. Tjejen tittar på mig och ler. Jag ler tillbaka och vinkar och hon vinkar tillbaks. Efter att jag har ätit så går jag upp till mitt rum för att duscha. När jag är klar så tar jag min väska och lägger ner karta och pengar. I hissen så trä ar jag det unga paret som jag såg i restaurangen.

“Så hur länge har du varit här?”, sa tjejen och tittar på mig.
“Jag kom igår och ska vara här i en vecka. Hur länge har ni varit här?”, sa jag.
“Vi kom också igår och vi ska vara här en vecka också”, sa tjejen.
“Förlåt, jag heter Lina och det här är min pojkvän Jesper”, sa tjejen och skakar hand med mig.
“Lena”, sa jag och skakar hand med Jesper.
“Vad har du tänkt att gör idag”, sa Lina när vi utanför hotel- let.
“Jag tänkte bara gå runt och känna av stämningen i LeHavre”, sa jag.
“Då kanske vi ses vid middagen”, sa Lina och vinkar hejdå
och går motsatt riktning. Jag vinkat tillbaka. Jag går mot Cathé- drale Notre-Dame du Havre. Jag kommer halvvägs innan jag möter en ung tjej, hon ser ut att komma från Spanien. Hon ser helt vilsen ut. Hon tittar upp och runt och sen ner på kartan. Jag går fram till henne.
“Kan jag hjälpa dig?”, sa jag och tittar på henne.
“Tack, min engelska är dålig. Jag ska på ett möte på den här adressen”, sa tjejen och visar en bit papper.
“Jag hittar inte adressen på kartan”, sa hon. Jag tittar på pappersbiten och sen på kartan.
“Du är här, och du ska hit”, sa jag och visar på kartan. “Tack så mycket”, sa hon.
“När ska du vara där?”, sa jag.
“Om 2 timmar, jag vill vara i god tid om jag inte skulle
hitta”, sa hon. “Om det är okej för dig så kan jag följa med så kan vi ta en
fika i närheten av hamnen?”, sa jag. “Hej, Lena heter jag”, sa jag och tar fram handen.
“Hej, Alejandra”, sa hon och tar fram sin hand för att skaka hand.
“Jag skulle bli jätte glad om du skulle vilja visa mig vägen till hamnen”, sa Alejandra. Det tar oss 30 minuter att komma till hamnen under den tiden så pratar vi om hur det är att bo i storstaden. Hon kommer från Barcelona och jag berättar om Stockholm. Vi sätter oss på ett café som heter Le Ferry Boat som är 10 minuter från hamnen.
“Om man får fråga, vad är det för möte som du ska på vid hamnen?”, sa jag och dricker från mitt ka e.
“Jag ska på arbetsintervju”, sa Alejandra. “Jag vet inte om du såg att det fanns ett stort fartyg i hamnen, det är där jag har sökt jobb. Jag ska vara servitris på en av deras restauranger”, sa Alejandra. Det är 30 minuter kvar till Alejandra ska ha sin intervju.

“Vi borde gå så du inte missar intervjun, sa jag. Vi reser oss upp från bordet och går en bit bort från caféet.
“Det har varit trevligt. Jag tycker att du ska följ med in på fartyget så får du se hur det ser ut”, sa Alejandra.
“Okej, jag har ändå inget för mig”, sa jag. Vi går mot ham- nen. Precis innan hamnen så är det massa träd och en gångväg så det är mycket folk i rörelse. Jag kommer åt en tjejs axel.
“Förlåt”, sa jag och går vidare.
“Lena!”, ropade tjejen som jag kom åt axeln på. Jag stannar och vänder mig om.
“Lina!”, ropade jag tillbaks. Lina kommer mot mig och jag går mot henne.
“Vart är du på väg?”. sa Lina.
“Det här är Alejandra och hon ska på intervju på en av fartygen och jag får följa med”, sa jag.
“Om ni vill så kan ni också följa med?”, sa Alejandra. Lina tittar på Jesper. Jesper rycker på axlarna.
“Okej, vi följer med”, sa Lina. Vi är vid hamnen och står en bit bort från fartyget som vi ska in på.
“Kommer vi få gå in på det här fartyget?”, sa Jesper. Vi ser hur folk köar för att komma in på fartyget.
“Det är minst in 2000 människor”, sa jag och har öppen mun.
“Nä, mer mot 4000”, sa Alejandra och går mot en som ser ut som han jobbar på fartyget. Vi står kvar och tittar hur alla som jobbar förbereder för avgång. Alejandra kommer tillbaka och säger att vi ska ta en annan ingång. Det är där alla anställda går in. Den ingången var en bit bort och längre ner från den stora ingången. När vi kommer in så kommer vi in i ett kök. Alejandra visar oss ut mot restaurangen.

“Sätt er vart ni vill, så kommer jag snart”, sa Alejandra och går ut till köket. Jag tittar runt i restaurangen. Mitt i restau- rangen hänger det en kristallkrona och längst bort i resturangen så finns det trappor i glas och trappräcket är i guld. Bords- dukarna är i siden.
“Det måste vara lyxkryssning?”, sa Lina och tittar först på Jesper och sen på mig. Både jag och Jesper nickar med huvudet. Alejandra kommer ut från köket.
“Jag har inte varit helt ärlig mot er, det är min pappa som äger fartyget och jag frågade om det var okej om ni kunde få komma med på denna kryssning som är på 3 dagar. Jag kan förstå om ni inte vill följa med”, sa Alejandra.
“Jag har ingenting med mig?”, sa jag och tittar på Alejan-dra.
“Vi åker om en timme”, sa Alejandra.
“Varför ljög du?”, sa jag.
“Du var så hjälpsam när jag inte hittade till hamnen. När vi satt på cafét så kände jag att det hade varit kul att ha någon med sig att ha kul tillsammans med”, sa Alejandra.
“Om vi delar på taxin så skulle vi hinna hämta lite saker från hotellet”, sa Jesper. Vi tar en taxi till hotellet. I taxin säger vi att vi har 10 minuter på oss att mötas nere vid taxin som står och väntar på oss. Jag tar kläder som man kan ha till vardags. Jag hade tagit med mig en en balklänning på resan och när jag satt på planet så undrade jag varför jag egentligen tagit med den. Jag är utanför hotellrummet och innan dörren stängts så kommer jag på att jag hade glömt mina linser som fanns på toan. Jag släpper väskan som jag har i handen och springer in innan dörren stängs och in på toan och ut från dörren igen. Jag sitter i taxin och väntar på Lina och Jesper som kommer springandes ut från hotellet. Vi har 30 minuter kvar innan fartyget åker.
“Vi hinner”, sa jag medans Jesper sätter sig fram med taxi- chau ören och Lina sätter sig bak med mig. Jag ser hur Jesper nickar med huvudet och Linas leénde är uppe vid ögonen. Vi tar samma väg in som Alejandra visade oss. Alejandra är vid resturangen och väntar på oss.

“Ni hann”, sa Alejandra och ler. Hon går före och vi följer efter. “Ni kommer att dela på ett rum, om det är okej”, sa Alejandra. Vi tittar på varandra och nickar med huvudet. Vi går in genom stora entrédörren som vi såg utanför, man ser hur alla som kommer in är förvirrade och häpnade över vad dom ser. När man kommer in så är det parkett på golvet och väggarna är ljusa och det är spotlights i hela taket. Det finns 4 hissar helt i glas. Det är 5 våningar och varje våning har sitt tema och sin färg. Vi går in i en av hissarna och Alejandra trycker på knappen så vi kommer till femte våningen.
“Då är vi framme”, sa Alejandra och vi står vid en dubbeldörr. Alejandra öppnar dörren och går in. “Varför står ni där, kom in”, sa hon.
“Du sa att vi skulle dela rum, inte dela ett helt hus”, sa jag. Jesper går in först och håller Lina i handen och Lina håller min hand.
“Här kommer jag att trivas”, sa Jesper. Det är två sovrum och i vårt gemensamma rum så finns det en bar.
“Middagen serveras 6, till dess kan vi bara har roligt”, sa Alejandra. “Jag måste bra prata med min pappa, sen kommer jag tillbaka”, sa hon och går ut fån rummet. Jag går till mitt rum och lägger mig för att vila och inser att jag har en egen toa och dusch i mitt rum. Jag har sovit i 20 minuter och går ut för att se om det är någon som är vaken. Jag ser ingen och går ut från rummet för att utforska fartyget. Jag sätter mig ute på en av stolarna som har utsikt mot havet. Det är en ung man som går förbi mig, han har vita shorts och en svart t-shirt och han vänder sitt ansikte mot mig och ler mot mig och går vidare. Alejandra kommer springande till mig och sätter sig bredvid mig.
“Jag trodde att du sov?”, sa hon.
“Nä, det är fint väder då kan man inte sova”, sa jag.
“Vad vill du göra?”, sa Alejandra.
“Jag vet inte, du får bestämma”, sa jag.
“Det finns en klättervägg?”, sa Alejandra.
“Ja, det tycker jag att vi ska gör”, sa jag. Vi reser oss upp och går mot klätterväggen. Efter vi hade gjort äventyrssaker som parasailing och skriskor mitt i sommaren så gick jag till mitt rum för att göra mig ordning för middagen. Jag satte på mig min blåa klänning med vita paljetter och tunna axelband. Jag ska sätta på mig linserna, varje lins är försluten i ett plastpaket med lite vatten. Jag öppnar en av paketen och ser att linsen är brun som om det var rost på den. Lina kommer in och ser att jag har linsen i handen.
“Vad har du gjort med linsen?”, sa Lina och tittar på mig.
“Jag vet inte”, sa jag och kollar igenom alla mina linser, förpackning för förpackning och ser att dom flesta linserna är förstörda. Jag hittar två förpackningar längst under som är inte förstörda och sätter på mig dom. Jesper kommer in i mitt rum.
“Damer är ni klara?”, frågade Jesper och tittar på Lina som om han skulle kunna äta upp henne. Vi kommer till restaurangen å Alejandra vinkar att vi ska sätta oss vid hennes bord. Det är 3 äldre män som sitter vid det bordet också.“Välkomna, ni måste vara Alejandras vänner?”, frågade en av männen som sitter bredvid Alejandra.
“Tack”, sa jag och sätter mig bredvid Alejandra. Det får plats med 7 personer vid varje bord. Borden är runda. Tallrikarna är vita med guldkant och besticken är i silver. Mannen som sitter bredvid Alejandra är hennes pappa.
“Lena”, sa jag och skakar hand med Alejandras pappa.
“Carlos”, sa han. “Å dom här två är mina kompanjoner, Fernando på höger sida och bredvid honom Agustin”, sa Car- los. Jag skakar hand med Fernando först sen så skakar Jesper hand med Fernando och sen Lina. Vi gjorde samma sak med Agustin.
“Vad tycker ni om fartyget hittills” ,sa Agustin och tittar på mig. Jag svarade inte Agustin för jag såg mannen som jag hade sätt uppe på däck under dagen. Han går bakom Agustin och Fernando.
“Lena är du okej?”, sa Alejandra.
“Vad. . . förlåt vad sa du Agustin”, sa jag och tittar på Agustin. “Jag frågade vad du tycker om fartyget?”, sa han.
“Det är helt underbart”, sa jag. Jag viskar i Alejandras öra. “Såg du mannen som gick där”, sa jag
“Vilken man?”, sa hon och tittar på mig.
“Han som gick förbi nyss”, sa jag och tittar på henne.
“Det har gått era män förbi här?”, sa hon.
“Det var inget”, sa jag. Hela den kvällen tänkte jag på honom och undrar över nästa gång jag kommer att få träffa honom. Efter vi hade ätit middag så går vi upp på rummet och vilar. Jag ligger i sängen och kan inte sluta att tänka på killen. Jag går ut för att sätta mig på däck för jag får svårt att andas. Jag ska in i hissen och får syn på honom. Det är bara jag och han i hissen. Medan jag går in i hissen så nickar han med huvudet.
“God kväll min sköna”, sa han och tittar på mig.
“God kväll”, sa jag.
“Vad ska en så ung dam själv så här sent?”, sa han.
“Jag kan inte andas, så jag tänkte att jag ska ut på däck”, sa
jag.
“Om det är okej för fröken så vill jag hålla henne sällskap”,
sa han. Jag nickar med huvudet att det är okej.
“Jag heter Lena”, sa jag och sa skakar hand med honom. “Vincent”, sa han och tar min hand för att pussa den. Vi
kommer upp på däck och går runt några varv innan vi sätter oss. Vi pratar men jag känner mig yr och att allt är diffust.
“Är du okej?”, sa han.
“Ja, allt är okej”, sa jag. “Jag tror att jag bara måste gå upp till mitt rum”, sa jag.
“Jag följer dig till hissen”, sa han. När jag reser mig upp så är jag nästan på väg att svimma. Vincent tar emot mig.
“Jag skulle bli glad om du följer mig till mitt rum, och när du mår bättre så lämnar jag dig på ditt rum”, sa han. Jag nickar med huvudet. Vi kommer till hans rum och det ser likadant ut som mitt rum. Han lyfter mig upp och lägger mig på sängen.
“Vill du ha något?”, sa han till mig.
“Nej, det är bra tack”, sa jag.
“Har du fortfarande svårt att andas?”, sa han.
“Det är bättre nu”, sa jag. Han går ut och kommer tillbaka
med ett glas med vatten.
“Drick det här, så blir det bättre”, sa han. Han lägger sig
bredvid mig. Jag dricker vattnet och ställer bort glaset på bordet som är bredvid sängen. Jag vänder mig så jag har mitt ansikte mot hans ansikte. Han tittar på mig och närmar sig, han kysser mig. Jag backar med huvudet och tittar på honom. Jag lutar mig fram mot honom och kysser honom. Han kysser min hals och drar ner ena axelbandet och kysser min axel. Jag tar upp hans huvud för att kyssa honom. Jag kysser hans hals och tar av honom den svarta t-shirten. Han kysser min andra axel och tar av mig klänningen och kysser mig på halsen och ner mot brösten. Min bröstvårta är mellan hans läppar och hans tunga leker med bröstvårtan. Han fortsäter till andra bröstvårtan genom att pussa hela vägen mellan dom. Jag lägger honom på rygg och kysser honom på bröstet och slickar honom ner till dom vita shortsen och öppnar knappen och drar ner dragkedjan och pussar honom. Han tar upp mig och kysser mig och lägger mig på rygg. Han tar av mig mina trosor och kysser mig.
Jag vaknar upp på morgonen utan mina kläder och i mitt rum. Jag hör Lina knacka på min dörr och kommer in.
“Vart tog du vägen igår?”, sa Lina.
“Jag behövde luft så jag gick ut”, sa jag.
“Du missade världens fest igår”, sa Lina.
“Är det sant”, sa jag. “Har ni ätit frukost?”, sa jag.
“Nej, det var därför jag kom in”, sa Lina.
“Jag ska bara klä på mig, så kommer jag”, sa jag. När vi satt
och åt frukost så försökte jag hitta Vincent. Efter frukosten så satte vi oss uppe på däck för att sola och bada i en av poolerna. Jag var i poolen och det var Alejandra också. Jag tittar på Alejandra och bakom henne så går Vincent. Alejandra går emot mig och tar min hand.
“Vi går upp från vattnet nu å hämtar oss en drink”, sa Alejandra. När jag kommer upp från poolen så ser jag inte Vincent längre. Hela dagen har jag sätt honom men han har försvunnit varje gång jag har varit på väg till honom. Vi har fest i vårt rum och isen har tagit slut. Jag sa att jag kunde hämta mer.
När jag är vid receptionen för att fråga vart jag kan hämta is så ser jag en kvinna i rullstol komma emot mig. Jag ser henne inte så bra förrän hon är mitt emot mig.
“Hur mår damen”, sa hon.
“Jag mår bra”, sa jag.
“Hur mår du”, sa jag.
“Det är bra. Jag vill bara varna dig”, sa hon.
“Vad kan jag hjälpa dig med”, sa receptionisten.
“Jag behöver is”, sa jag. “Såg du kvinnan i rullstol?”, sa jag. “Det är bar du och jag här”, sa receptionisten. “Is kan du hämta i restaurangen”, sa receptionisten.
“Tack”, sa jag och går mot restaurangen. Precis när jag ska in i restaurangen så möter jag Vincent.
“Hej min sköna”, sa Vincent.
“Hej, vad har du varit hela dagen?”, sa jag.
“Jag har haft mycket att göra idag. Vill du gå upp på däck?”,
sa han. Jag tittar på honom och nickar. Vi går upp på däck och jag känner mig yr igen precis som jag gjorde igår kväll.
“Vill du att vi går till mitt rum?”, sa Vincent. Jag nickar med huvudet. Vi går till Vincents rum och han lägger mig i sängen som han gjorde i går. Jag vaknar dagen efter i min säng och utan kläder igen. Det var samma sak den här dagen. Jag mötte Vincent på kvällen och vaknade i min säng utan kläder. Jag hör Lina knacka på dörren.
“Är du redo för att äta frukost”, sa Lina. Jag går upp och har lindat lakandet runt mig och går till duschen. Vi sitter vid frukostbordet och hör i högtalaren att vi kommer in i hamn om en timme. Jag reser mig upp från bordet för att gå runt i resturagen för att se om jag hittar Vincent. Alejandra tar min hand.
“Vad letar du efter?”, sa Alejandra och tittar på mig.
“Jag letar efter en ung man, som jag har sett under hela resan”, sa jag.
“Hur ser han ut? Vet du vilket rum han har?”, sa Alejandra.
“Han har mörkt hår, är cirka 180 cm lång, bruna ögon och har vita shorts och en svart t-shirt”, sa jag.
“Varje gång du har sett honom så har han haft vita shorts och en svart t-shirt?”, sa Alejandra.
“Ja”, sa jag och börja tänka att det är konstigt, och varje gång jag har svårt att andas så är vi på däck.
“Okej, vet du vilket rum han har?”, sa Alejandra.
“Nej, men det ser exakt ut som det rummet som jag har bott i”, sa jag.
“Det finns bara två rum som är exakt likadana, det ena är ert rum och den andra har vi inga gäster i. Dom håller på att renovera det rummet”, sa Aljeandra. Lina kommer emot oss.
“Vi borde gå upp och hämta våra saker”, sa Lina. Vi är på rummet och jag har packat min väska och är klar för att gå. Lina och Jesper är också klara och alla sitter på soffan.
“Det har var jätte roligt att ha er här”, sa Alejandra.
“Tack, det har varit kul dom här 3 dagarna”, sa Lina. Jag och Jesper nickar med huvudet instämmande.

Vi går ut genom stora entrén och Aljeandra följer med för att vinka av oss vid gångbron mellan fartyget och hamnen. Vi tar en taxi till hotel-let. Jag går till mitt rum och ska vila. Jag har sovit bort 2 dagar. Jag vaknar av att jag har ont i magen och att jag är törstig. Jag äter ingen frukost och går ut från hotellet och börjar bara att gå. Jag stannar efter ett tag och inser att butiken som jag har stannat vid är en apotek. Jag tittar på skyltfönstret och kän- ner på min mage. Jag går in och köper ett graviditetstest och går tillbaka till hotellet. Jag går fram och tillbaka i rummet och håller graviditetstestet i handen innan jag går in på toan och kissar på det. Jag lämnar graviditetstestet på handfatet på toan och går och lägger mig i sängen. Jag tittar på klockan och väntar på att det ska ha gått 2 minuter. Jag reser mig upp från sängen, det har inte gått 2 minuter än men kan inte vänta längre jag måste se. Jag är GRAVID.

Resan till Le havre
3 votes, 3.33 avg. rating (67% score)

,

Meny