Resereflektioner

Några resereflektioner jag gjort via E-post till olika vänner vid olika tillfällen i mitt liv!

Om New Orleans:

Träsket var coolt! Glömmer aldrig förväntan när vi skulle åka dit och guiden som kommer (typiskt färgstark kille som inte direkt växer på träd i Sverige) hoppade in till oss och förklarade att han en dålig och en bra nyhet. Den goda nyheten var att det knappt finns några myggor i träsket…den dåliga nyheten ”The snakes have eaten them all”. Hela New Orleans var som en febrig film för en 21-åring från Avesta…strippklubbarna,
de religiösa dårarna som stod i nästintill underkläder (typ 15-årig tjej) med kors i handen och yrade om Jesus, knarket, uteliggarna med guldtänder, fotomodeller som plåtades på Bourbon street i ljuset av barernas neonsken, kåkfararna vi drack öl med på en bakgata, en plötslig översvämning, sheriffen med dragen pistol… haha Blir uttråkad på att bo i Sverige bara jag tänker på det… Och alla är tatuerade i New Orleans. Galet white trashigt. (Tyckte jag då iaf. Nu är jag alla här också tatuerade…)

Om New York

Jag var i New York (första anhalten på en tågluff) tillsammans med en kompis när jag var 21. Och trots att jag drömt om staden sen jag var liten och kände igen miljöerna från otaliga filmer drunknade jag formligen i starka intryck från the town so nice they named it twice. Pulsen i New York är fullkomligt obeskrivbar! Det sker ett minidrama i varje gathörn. Gotiska torn som sträcker sig till himlen, människor som står på podium mitt på trottoaren och hetsar folkmassorna i hetsiga debatter, uteliggare som jagar sin egen skugga på samma gata som mångmiljonärer putsar sin splitternya sportbild. Hot om våld, löften om sex lurar överallt…superpoliser, småaktiga tjuvar, utslagna människor som rör sig med värdigheten hos tusen franska vinkypare, rika snobbar som äter sin svindyra lunch utan någon som helst klass, guld, rost, gammalt och ungt. New York är själva definitionen av kontrast. Till och med smutsen är vacker i New York. Men bara i New York.
Ah…vill dit igen!

Om norra Italien

Tillbaka från Italien nu. Det blev en av de absolut bästa resorna jag varit med om! Fattar inte att vi hann med så mycket på fem dagar. Kommer ta ett tag att sortera alla mäktiga intryck. Det känns som att vi var borta i flera veckor.

Det blev middag och promenad i bergen i gamla Bergamo, en eftermiddag i fina Bologna, två nätter i mäktiga Florens, lunch i Toscana med en biltur genom dess sjukt vackra landskap med olivlundar, vindruvor, öppna slätter, gamla slott och byar på bergskullar. Nästa gång ska jag ta mig igenom landskapet i ett mycket lugnare tempo och bara njuta av atmosfären.

På samma dag hann vi till och med Lutande Tornet i Pisa och ett kvällsdopp i medelhavet vid nån jetsetort. Dagen därpå gjorde vi Verona, med Julias balkong, byggnaden där Romeo bodde, trånga gränder med balkonger prydda med blommor, och en otroligt välbevarad arena från Romartiden.

Och på samma kväll kom höjdpunkten på hela resan: ett besök på värmekällorna i Gardasjön… en hundra kvadratmeter stor naturlig pool, små finslipade stenar på botten som slipade och kittlade fötterna, grottor med massageduschar, underjordiskt vatten med sulfiter som rengör huden, jacuzzis och bar vid sidan av. Sjukt underbart ställe!!

Eh, lyckades med konststycket att glömma passet på hotellet i Florens förresten… men trixade mig ändå på nåt märkligt vis igenom passkontrollerna! Haha Klassiskt. Det lär jag inte klara av igen. Hade jag inte gjort det hade jag varit tvungen att bege mig ända ner till Rom och svenska ambassaden och skaffat nytt pass! Huh.

Fear and loathing on a road trip genom norra Europa

Jag kommer inte på tisdan förresten. 🙁 Alla aktiviteter är inställda. Jag har drabbats av ett personligt Wall Street 1929 efter en vansinnesfylleresa till Hamburg, Amsterdam och Bremen (skulle ha varit köpenhamn egentligen…men vi körde av autobahn och in på en förvirrad resa bland kostigar…). 318 mil och Zeus vet hur många liter öl på fyra dagar. Det var brutalt. Det var galet. Det var vad varje måndagskväll skulle sett ut som om nazisterna hade vunnit kriget!

Första kvällen, på Reeperbahn körde vi ett pubrace med en snabb öl på så gott som varenda ställe som släppte in oss. Jag har lösa och fullständigt horribla minnesfragment av en nio timmar lång kväll bland neonljus, tuttar, höga klackar och centimetertjocka lager smink, seriemördarliknande inkastare, uteliggare, arga polskor och feta bedagade tyskor med bananer på ställen där bananer inte hör hemma…
Jimmy vaknade med fötterna på Perras säng och huvudet på sin, skakandes i konvulsioner. Skräckslagen, förvirrad och galen utbrast han med ren och skär fasa i rösten ”Vem är DU?! VART är jag!!?”