Vi sprang tills utmattningen tog oss.
Vi andades i otakt men våra hjärtan slog samma slag.
Saharas guld brände våra fötter, men ändå nuddade vi knappt marken, för du var min och jag var din
I allt det som var vilt möttes vi. Elden smekte vårt inre. Solen kysste våra ansikten och lämnade kärlekens färg på våra kinder
Luften vi andades fyllde våra lungor med lust
Berusade av varandra behövde vi ingen oas, vi kunde överleva allt och just så ville jag ha vår kärlek alltid-VILD
Författare: Emma