Kategorier
Noveller

Annas spökhistoria

Detta jag nu ska berätta är en sann historia om vad som hände mig och min syster en midsommarnatt för många år sedan.

Min syster Lotta och jag hade haft en rolig kväll ute på stan. Vi dansade långt in på småtimmarna och hann precis med den sista nattbussen hem till våra föräldrars villa. Mamma och pappa var bortresta och befann sig på Gotland. Lotta och jag hade efter mycket övertalning lyckats få stanna hemma. Vi ville inte sitta fast i en stuga ute i ödemarken tillsammans med mamma och pappas vänner. Vi hade lovat att inte ställa till med någon fest och åkte istället in till stan där några kompisar hade ställt till med en stor fest där vi  firade midsommarafton. 

När vi står i kön till bussen upptäcker jag en kille som står och stirrar på mig med en obehaglig blick.  Jag känner en obehagskänsla i  kroppen men slår snabbt ifrån mig den. Fulla killar finns det gott om, speciellt klockan tre en midsommarnatt. 

När vi trötta slår oss ned i varsitt säte i bussen upptäcker jag att den stirrande killen sätter sig snett bakom min stolsrygg. Han stirrar konstigt på mig och viker inte av med blicken.  

-Lotta, ser du killen bakom oss? Det är något obehagligt med honom, han har stirrat på mig enda sedan jag klev på bussen.

-Usch. säger Lotta. Vi kanske ska gå av en hållplats tidigare så att vi inte är ensamma.

Mamma och pappas hus ligger bredvid sista busshållplatsen och vi brukar vara ensamma när vi kliver av där.  Vi beslutar oss snabbt för att kliva av tidigare där det brukar kliva av fler människor. Vi träffar på några klasskompisar och slår följe med dem ut ur bussen. Jag tittar snett bakom mig och ser till min lättnad att den stirrande killen sitter kvar i bussen. 

Lotta och jag berättar för klasskompisarna om den obehagliga killen. De undrar om vi behöver sällskap hem men vi avböjer och säger att det säkert inte är någon fara eftersom killen uppenbarligen inte förföljer oss. 

Både Lotta och jag känner oss lite obehagliga till mods och småspringer hem till villan. Det är kolsvart hemma och vi skyndar oss in i huset och låser snabbt ytterdörren. Skrämda står vi kvar i den mörka hallen innan vi smyger oss in i köket och tittar ut genom fönstret. Allt ser ut som vanligt och vi småskrattar lite om hur hysteriska vi är.

– Jag är hungrig, säger Lotta.

– Ja, jag också säger jag. 

Vi tar fram allt vi kan hitta i den nu snart tomma kylen. Vi brer oss lite smörgåsar och blandar till lite O´boy.  Vi småpratar om kvällen och Lotta beklagar sig över att hennes hemliga crush Jesper inte var med på festen. 

Mätta och trötta dukar vi av bordet. 

-Glöm inte att släcka lampan Anna, säger Lotta.

Precis när jag släckt kökslampan skriker jag till av skräck. Precis utanför vårt fönster har vi ett stort körsbärsträd. Som i värsta skräckfilmen får jag syn på den stirrande killen. Han se arg ut och stirrar in i köket. 

-Lotta, vad ska vi göra snyftar jag.

Lotta är lika upprörd hon och vi försöker snabbt att bestämma om vi ska ringa till polisen eller ringa och skrämma upp våra föräldrar när vi hör hur dörrklockan ringer. Vi står som fastfrusna bakom dörren till köket. 

Dörrklockan fortsätter att ringa och till sist hör vi knackningar på dörren.

– Var inte oroliga, det är bara jag, er granne Börje som ringer på!

Vi drar en lättnadens suck. Vi känner igen Börjes röst. Börje som bor i huset bredvid oss har koll på allt och alla i området, det kan ibland vara jobbigt men just nu är det enbart en lättnad.

Vi öppnar dörren och Börje informerar oss om att han noterat att det stått en kille under trädet och stirrat in i vårt hus.

-Ni behöver inte oroa er tjejer. Han försvann så fort jag öppnade dörren!

Egentligen känner ingen av oss för att gå och lägga oss men vi är trötta och kommer fram till att vi inte alls behöver oroa oss nu. Börje har skrämt iväg honom och han var förmodligen bara en vanlig kille som hade druckit lite för mycket.

Lotta går upp till sitt sovrum och säger godnatt. 

Jag kollar till ytterdörren en sista gång och går in till mitt sovrum som ligger bredvid köket. Jag byter snabbt om till mitt nattlinne och borstar slarvigt mina tänder. Trots att jag är förbi av trötthet kan jag inte somna. Jag känner mig fortfarande uppjagad av den stirrande killen och börjar läsa en bok om Jane Eyre. Sakta känner jag hur ögonlocken blir tyngre och tyngre. Plötsligt rycker det i altandörren. Jag blir klarvaken och flyger upp ur min säng. Jag kikar in mot vardagsrummet och altandörren och ser till min skräck att killen med de stirrande ögonen står precis utanför dörren. Jag möter hans blick och han tittar på mig hotfullt. Jag känner att hela min kropp är stel av skräck och jag hör hur killen rycker och sliter i dörrhandtaget.

Jag rusar upp till min syster rum och berättar vad som har hänt. 

-Vad ska vi göra Lotta, skriker jag. Även om vi ringer till polisen hinner han kanske ta sig in i huset innan de kommer.

Lotta smyger ned och ser till sin fasa hur killen nu börjar slå mot fönsterrutan för att ta sig in.  Killen är på baksidan av vårt hus och Lotta tar ett snabbt beslut och rusar mot ytterdörren på andra sidan,hon låser snabbt upp dörren och rusar mot Börjes hus.

Det har säkert bara gått ett par minuter men för mig känns det som en evighet innan Börje och Lotta kommer tillbaka. Börje har med sig en ficklampa och börjar lysa ut mot trädgården. Där, längst bort bland bärbuskarna står han. Fortfarande med samma hotfulla blick. Nu märker jag att även Börje blir rädd. Han rycker häftig åt sig telefonen och ringer till polisen.

När poliserna anländer till huset är killen med den hotfulla blicken borta. Jag vet fortfarande inte vem han var och vad han ville mig. Det enda jag vet är att Lotta och jag aldrig mer kommer vilja vara ensamma hemma i den stora villan…….

Författare: Anna

4.00 avg. rating (76% score) - 3 votes

Ett svar på ”Annas spökhistoria”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *