Kategorier
Noveller

Tre små upplevelser     

Mannen med skottkärran

På min söndagspromenad, stod jag och beundrade utsikten.

Då fick jag längre ner i slänten se en kraftig man med en skottkärra.

Kärrans kar var väl fyllt med stenar, som nog kom från en husgrund i närheten.

Hans starka händer runt de kraftiga runda skalmarna.

Han gick med stadiga steg i sina grova kängor och klättrade fram över de större ojämnheterna. I all sin enkelhet med bara ett hjul, 

som både kan vara stålbeklätt eller försett med gummidäck, är en skottkärra en underbar maskin, som hjälpt oss i årtusenden.

Hur mycket har inte transporterats med en sådan genom tiderna.

Flickan med hunden

Hon stod där vid vägkanten och lät sin hund, som nog var en vacker dalmatiner, göra en noggrann undersökning i diket.

Hon var kanske nio, tio år och verkade fundera på något, medan hon väntade på sin hund.

Hon log en aning och tittade beundrande på hunden, som hon nog hade ett gott förhållande till.

Hon var mycket söt, med sitt långa ljusa hår och strålande blåa ögon, vilket jag observerade när hon tittade upp ett ögonblick.

När hunden gick vidare kallade hon på honom och han kom genast upp på vägen.

De gick sedan taktfast bredvid varandra och den resliga hunden gjorde att de verkade vara i samma storlek.

Ett mycket vackert par.

En stjärnklar kväll

I en skogsglänta en kväll,

allt var mörkt omkring mig.

Jag vände blicken uppåt

mot en stjärnhimmel så strålande,som lyste starkt genom den klara luften,

en syn så bedårande.

Som vanligt blir man imponerad.

av denna oändliga rymd

och ljus som kommer till oss från dessa avstånd.

Alla dessa molekyler och all denna kemi,

Som ibland utlöser

en oändlig mängd energi.

Miljoner fotoner strömmar emot mig,

efter att ha färdats i tusentals år,

med samma svindlande hastighet.

Mitt synsinne kan tala om, 

när de träffar min ögonbotten,

varifrån på himlavalvet de kom.

Varifrån kommer allt detta?

Finns det någon mening att förstå?

Vad kommer att hända?

Det enda jag förstod denna stjärnklara kväll

var att en liten varelse som jag,

bara är en mycket liten bagatell.

Författare: Åke J.

0.00 avg. rating (0% score) - 0 votes

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *