Aldrig mer

Jag har letat efter minnen som suddats ut
Bråkat med mig själv för att förlora till slut
Jag har andats tungt jag tror du sa de
Om vi inte klarar det nu så är det nog du
Första året kort o fint, men så är det varje gång, jag börjar vänja mig vid tanken att vi också tar slut.

Nu ligger ni på en hög, ni hade nog aldrig stått ut, jag klandrar inte er, för en sån som mig hade aldrig hittat ut, så jag tackar var och en av er, ni slet mig itu, men äntligen så fri nu.

Författare: Arbulena Gashi